minwirus

Så sakteliga känns det faktiskt lite grann som att penicillinet så smått börjar göra verkan. Det är till och med så att jag kan ligga ner nu utan att smärtan i bröstet ger mig panik. det känns lite som att min andningskapacitet är uppe på kanske 75% nu med, kan fortfarande inte ta riktigt djupa andetag för då hugger det till i lungan som inget annat. En sån sak som en vanlig gäspning till exempel måste jag försöka kväva så gott det går för det gör RIKTIGT ont kan jag lova. 

Men jag ska inte klaga, det finns de som har det mycket sämre än mig :-) dessutom är jag ju så fantastiskt lyckligt lottad som har en helt makalöst underbar dotter som fyller hela mitt liv med massor av kärlek och värme. Helt otroligt egentligen va mycket kärlek man kan ha till sina egna barn, när man når en punkt att nu kan man väl inte älska någon mer än vad jag gör så överbevisas man gång på gång. För varje dag som går byggs kärleken bara starkare och starkare och det är så jäkla häftigt så jag vet inte vad.

Näe måste fixa iväg lite beställningar här på jobbet men jag kanske återkommer med lite mer skriverier senare om lusten faller på. Jag är dock lite matt idag känner jag, har spontansomnat några gånger på jobbet och det är ju aldrig helt bra :-)

Massor av kärlek till er därute!

Kramar om