Vilken vacker morgon!
Idag var det en fröjd att vakna upp, somnade ifrån allt igår och glömde till och med bort att ställa mobilen på ringning. Men jag vaknade fantastiskt utvilad fem minuter innan jag brukar kliva upp. Det var nästan så att man kunde ana hur solen var på väg upp utanför fönstret med, ett riktigt härligt uppvaknande helt klart.
Strax efter att jag klev upp vaknade min lilla sessa med ett stort leende. Kunde inte låta bli att smita in och sätta mig i henes säng för att morgonkramas lite, och hon var inte sen på noterna. Sen låg hon och sträckte på sig så att hon sparkade lätt i väggen och utbrister nöjt: aaah pappa det är skönt att sträcka på sig och sparka i väggen!
Hon är bara för go, tänk vad lyckligt lottad man ändå är i livet som förärats med en sådan fantastisk och underbar liten tjej. Jag skulle nog faktiskt kunna skriva en hel bok om hur fantastiskt bra vi har det ihop, och hur våran kemi fungerar klockrent ihop. Tveksamt om någon skulle läsa boken men för egen skull hade det kanske varit kul att ha, och säkerligen för lillskruttan när hon blir stor :-) får nog ta och fundera på det där lite.
Andra saker som hon kommer få när hon blir stor är ju annars boken "mina första år" där jag försökt vara så nogrann det bara går med att fylla i alla små saker som händer med tiden. Dessutom sparar jag ju hennes teckningar, hon ritar väldigt väldigt mycket så jag får mappa ihop dem och spara undan dem med årtal för att hålla isär dem. Häromkvällen när jag satt och plockade i hennes rum så passade jag på att magasinera undan lite grann. En del saker hon ritat/pysslat är helt otroliga. Att klippa ut figurer ur ett papper för att sedan tejpa/klistra ihop med ett annat så det blidar otroligt fina alster. Hon är kreativ och uppfinnesrik min älskade dotter.
Som pappa kan man ju inte annat än att stimulera det så gott det går. För det liksom vilja att hela tiden lära sig saker har hon fått från mig. Och om jag fortsätter låta henne känna att det är lika roligt som hon gör nu så kommer hon ha med sig det som tusan när hon blir större sen, min DUKTIGA prinsessa :-)
Pappa är för övrigt lite sugen på att lära sig något nytt han med, men jag vet inte riktigt vad det skulle vara. Jag hade ju en fantasi i höstas om att jag skulle lära mig spanska, för det har jag alltid viljat lära mig, tycker det är ett fantastiskt fint språk. Jag hade ju till och med en privatlärare på gång och då blir det hela bra mycket lättare faktiskt. Och ja, den läraren var the one and only M :-)
Det är helt otroligt hur mycket man kan sakna kontakten med någon så som jag saknar kontakten med henne egentligen. Det är inte så mycket henne som så utan mer kontakten, hon var så jäkla lätt att prata med och hade så sjukt bra värderingar och funderingar på livet vilket gjorde henne fantastiskt lätt att just prata med. DET saknar jag nog mest av allt. Resternade saker så som hennes bländande skönhet, hennes otroliga ögon och gnistrande skratt eller hennes fantastiska sexighet, ja det är saker som följer med på köpet det :-D Men kontakten och att kunna prata av sig om allt mellan himmel och gjord är det jag saknar mest. Det enda jag vet är att jag VILL glädjas med henne, men jag har ingen aning om vad hon ens gör nuförtiden. Mer än att hon tar examen nu till våren.
Nåja, jag ska inte svamla mer, men ibland är det skönt att rensa ut sina tankar, få ner på pränt det som rör sig i skallen. Men nu ska jag springa och haffa åt mig lite kaffe och fortsätta njuta av denna fantastiska vinterdag. Jag hoppas ni gör det samma där ute i vårat avlånga land!
Kram på er!
Strax efter att jag klev upp vaknade min lilla sessa med ett stort leende. Kunde inte låta bli att smita in och sätta mig i henes säng för att morgonkramas lite, och hon var inte sen på noterna. Sen låg hon och sträckte på sig så att hon sparkade lätt i väggen och utbrister nöjt: aaah pappa det är skönt att sträcka på sig och sparka i väggen!
Hon är bara för go, tänk vad lyckligt lottad man ändå är i livet som förärats med en sådan fantastisk och underbar liten tjej. Jag skulle nog faktiskt kunna skriva en hel bok om hur fantastiskt bra vi har det ihop, och hur våran kemi fungerar klockrent ihop. Tveksamt om någon skulle läsa boken men för egen skull hade det kanske varit kul att ha, och säkerligen för lillskruttan när hon blir stor :-) får nog ta och fundera på det där lite.
Andra saker som hon kommer få när hon blir stor är ju annars boken "mina första år" där jag försökt vara så nogrann det bara går med att fylla i alla små saker som händer med tiden. Dessutom sparar jag ju hennes teckningar, hon ritar väldigt väldigt mycket så jag får mappa ihop dem och spara undan dem med årtal för att hålla isär dem. Häromkvällen när jag satt och plockade i hennes rum så passade jag på att magasinera undan lite grann. En del saker hon ritat/pysslat är helt otroliga. Att klippa ut figurer ur ett papper för att sedan tejpa/klistra ihop med ett annat så det blidar otroligt fina alster. Hon är kreativ och uppfinnesrik min älskade dotter.
Som pappa kan man ju inte annat än att stimulera det så gott det går. För det liksom vilja att hela tiden lära sig saker har hon fått från mig. Och om jag fortsätter låta henne känna att det är lika roligt som hon gör nu så kommer hon ha med sig det som tusan när hon blir större sen, min DUKTIGA prinsessa :-)
Pappa är för övrigt lite sugen på att lära sig något nytt han med, men jag vet inte riktigt vad det skulle vara. Jag hade ju en fantasi i höstas om att jag skulle lära mig spanska, för det har jag alltid viljat lära mig, tycker det är ett fantastiskt fint språk. Jag hade ju till och med en privatlärare på gång och då blir det hela bra mycket lättare faktiskt. Och ja, den läraren var the one and only M :-)
Det är helt otroligt hur mycket man kan sakna kontakten med någon så som jag saknar kontakten med henne egentligen. Det är inte så mycket henne som så utan mer kontakten, hon var så jäkla lätt att prata med och hade så sjukt bra värderingar och funderingar på livet vilket gjorde henne fantastiskt lätt att just prata med. DET saknar jag nog mest av allt. Resternade saker så som hennes bländande skönhet, hennes otroliga ögon och gnistrande skratt eller hennes fantastiska sexighet, ja det är saker som följer med på köpet det :-D Men kontakten och att kunna prata av sig om allt mellan himmel och gjord är det jag saknar mest. Det enda jag vet är att jag VILL glädjas med henne, men jag har ingen aning om vad hon ens gör nuförtiden. Mer än att hon tar examen nu till våren.
Nåja, jag ska inte svamla mer, men ibland är det skönt att rensa ut sina tankar, få ner på pränt det som rör sig i skallen. Men nu ska jag springa och haffa åt mig lite kaffe och fortsätta njuta av denna fantastiska vinterdag. Jag hoppas ni gör det samma där ute i vårat avlånga land!
Kram på er!
Kommentarer
Trackback
