14 ton senare
Det är inte konstigt att man känner sig lite mör i kroppen. Har snart grävt klart allting på baksidan inför kommande altanbygge, pratade lite grann med en kollega på jobbet som imponerades över att jag grävt allt själv enbart med handkraft. Han tyckte jag skulle räkna ut hur mycket jag faktiskt grävt. Det lät som en kul grej att göra så jag började räkna och kom efter en räknande fram till att jag faktiskt grävt ur 14 ton sand/grus/sten/jord. 14 ton!! Herregud när man får det presenterat så känner man sig plötsligt som stålmannen själv :-) Fast samtidigt som det må slita så tycker jag det är fantastiskt kul, jag tillhör den skaran som även under vintern tycker det är kul att skotta snö för det är ju en fantastisk träning. Och sen att slutresultatet kommer bli så grymt bra gör ju inte saken sämre heller om man säger så.
Har en motivation som bara brinner inombords, sitter jag på jobbet så längtar jag hem till att börja gräva och fixa. Istället för att se det massiva arbetet man har framför sig så ser jag istället på saken som att för varje spadtag jag tar har jag ett mindre kvar att slutföra. Blir så himla mycket enklare att motivera sig då.
Nu har vi lite kyligare och ostadigare väder på väg in och då känns det extra skönt att ha alla förberedelser klara. Sen plockar jag in hjälp då grannen skulle hjälpa mig med själva snickrandet. Kommer bli så kul, helst skulle jag vilja göra allt nu, vore så skönt att kliva ut på sin nya egenbyggda altan och njuta av morgonsolen med en kopp kaffe och lite yogurth med jordgubbar, det är kärlek det, kärlek till sommaren och allt det fina som finns i världen.
På tal om kärlek så har jag ju världens goaste lilla ängel till dotter, utan henne skulle jag ALDRIG klara mig, hon är mitt allt och ger mig så himla mycket varendaste dag. Och jag gör allt i min makt för att göra hennes liv precis så bra som hon drömmer om. Och jag tror att jag lyckas ganska bra, för hon ÄR lycklig, det märks på henne, hon trivs med livet och hon trivs med mig. Vi bildar den perfekta kombinationen jag och hon.
Oj oj, här sitter jag och babblar, ser att jag måste springa iväg till ett möte här jag. Har fått en ny titel på jobbet förresten, jag kan numera titulera mig som IT-arkitekt, det låter fint det :-) men jag trivs fantastiskt bra med mitt arbete och mina kollegor så skulle inte byta det mot något annat.
Älskar er!
Kramar om
Har en motivation som bara brinner inombords, sitter jag på jobbet så längtar jag hem till att börja gräva och fixa. Istället för att se det massiva arbetet man har framför sig så ser jag istället på saken som att för varje spadtag jag tar har jag ett mindre kvar att slutföra. Blir så himla mycket enklare att motivera sig då.
Nu har vi lite kyligare och ostadigare väder på väg in och då känns det extra skönt att ha alla förberedelser klara. Sen plockar jag in hjälp då grannen skulle hjälpa mig med själva snickrandet. Kommer bli så kul, helst skulle jag vilja göra allt nu, vore så skönt att kliva ut på sin nya egenbyggda altan och njuta av morgonsolen med en kopp kaffe och lite yogurth med jordgubbar, det är kärlek det, kärlek till sommaren och allt det fina som finns i världen.
På tal om kärlek så har jag ju världens goaste lilla ängel till dotter, utan henne skulle jag ALDRIG klara mig, hon är mitt allt och ger mig så himla mycket varendaste dag. Och jag gör allt i min makt för att göra hennes liv precis så bra som hon drömmer om. Och jag tror att jag lyckas ganska bra, för hon ÄR lycklig, det märks på henne, hon trivs med livet och hon trivs med mig. Vi bildar den perfekta kombinationen jag och hon.
Oj oj, här sitter jag och babblar, ser att jag måste springa iväg till ett möte här jag. Har fått en ny titel på jobbet förresten, jag kan numera titulera mig som IT-arkitekt, det låter fint det :-) men jag trivs fantastiskt bra med mitt arbete och mina kollegor så skulle inte byta det mot något annat.
Älskar er!
Kramar om
Kommentarer
Trackback
