Kylslagen fredag

I morse var det lite sådär småkyligt utanför dörren, termometern visade ynka 2 grader och jag kan intyga att det kändes. Såna här morgnar ångrar man lite att man gått runt och sagt att shortsen och t-shirten blir på september ut. För man är ju ändå ganska principfast och det går ju inte vika ner sig när man väl sagt en sak. Dessutom är det lite av ett race mellan mig och en på jobbet och det vore skam att förlora där. Vinnarskallen går ibland ut över det sunda förnuftet men det bjuder jag på :-)

Idag är jag lite småtrött med, satt uppe inatt och köade inför förbokningen av iPhone5, men det var det värt då jag lyckades lägga vantarna på en som levereras hem på fredag. Har ju varit sjukt nöjd med min gamla iPhone4 som nu kommer gå i arv ner till min lilla sessa. Gäller bara att hitta nån bra väska/skal så att hon inte tappar bort den lillflisan. Men iallafall, apples produkter har alltid tilltalat mig, ända sedan jag köpte min macbook pro har jag varit som frälst, och när det hela kröntes med iPhone4:an för 2 år sedan kändes det fullbordat. Vad gäller datorn så finns det inget som slår en appledator, inte på något sätt. Skulle vara att PC-vana människor har svårt för operativsystemet men jag älskar det, snabbt, tyst och jäkligt kraftfullt.

Förresten, skönt med fredag igen! Ännu en helg väntar framför oss, och även om det inte blir så mycket ledighet för mig då det både ska målas och skjutsas fram och tillbaks till simskolor och dansskolor så känns det ändå bra jäkla skönt. För allt arbete och annat man gör, gör man bara för sig själv :-)

Igår frågade min dotter mig om mamman fortfarande hade örininflammation, vilket grundar sig på att för en tid sedan var det bestämt att hon skulle komma dit och sova hos mamman men då kom en öroninflammation i vägen. Nu var det väl dock 2-3 veckor sedan och jag känner ju att lilla sessan saknar sin mamma lite, och det tycker jag är fantastiskt bra, för hon behöver verkligen sin mamma med. Så jag hoppas att hon hör av sig snart och frågar om inte sessan vill sova hos henne nån dag. Det skulle verkligen lillskruttan bli glad för, och även om jag själv kommer sakna livet ur mig när hon är borta så känns det liksom ändå bra.

Näe jag måste nog hämta lite kaffe, känner att nattvakan satt sina spår i skallen. Jag kanske skriver nåt mer senare eller till helgen :-)

Massor av kärlek till er alla!!

Kramar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0