Slut som artist

Pust, jag vet inte om det är vädret som gör det eller om det är den förbaskade tokinflammerade vageln jag fått i ögat som dränerar mig på energi. Men helt klart något är det för jag känner mig heeeelt orkeslös. Ligger en sväng i soffan och bara självömkar mig själv en stund, kan bli en riktigt tidig lördagskväll idag känner jag. Sängen lockar med värme och trygghet. 

Lillflisan har det varit full fart på idag, här har det minsann lekts från morgon till sena kvällen, och med tanke på vädret så har vi mestadels lekt inne. Det kan ju faktiskt vara en bidragande orsak till min totala utmattning nu med när hon somnat sött under sina rosa lakan.

Imorgon ska lillflisan på kalas, kul för henne verkligen, en av hennes andra kompisar som hon alltid leker med hade kalas idag, men dit var minsann inte fröken bjuden. Deras föräldrar surar fortfarande över incidenten för 4 veckor sedan då de stojbråkade i studsmattan och den ena av systrarna blev lätt biten av min sessa. Här löste vi det redan samma dag, genom ett allvarligt samtal om vad som är rätt och fel. Det framkom ju även senare att det inte ens varit ett riktigt bett utan mest en markering med tänderna. Men systern som drabbades vågade inte dra tillbaks sin ursprungliga historia inför sin pappa. Får en ju verkligen att fundera på hur det egentligen står till i den familjen. Barnen vågar inte erkänna att de ljugit/överdrivet, och pappan förbjuder barnen att leka med sina kompisar.... skulle aldrig falla mig in att göra samma sak här. Barn är barn, det händer alltid saker när barn leker, både bra och dåliga, men det viktigaste man som förälder kan göra när något dåligt händer är att PRATA. Inte bestraffa barnen för något någon annan påståtts ha gjort.
 
Nåväl, min lilla sessa lärde sig iaf redan samma kväll att man inte gör så och bad ju omedelbart om ursäkt. Är väl det saker och ting handlar om? Ber man innerligt om ursäkt så har man ju iallafall förstått att det man har gjort var fel? Och ja, man kan dra paralleller till saker och ting i vuxenlivet med, och ja, jag har försökt att innerligt be om ursäkt, mer kan jag inte göra.

Massor av kärlek till er alla!

Kramar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0