Mindre än veckan kvar på semestern
Min lilla solstråle härhemma är nog lika förberedd hon. Märks att det finns en viss nervositet men samtidigt massor av förväntan inför hösten då hon börjar på förskoleklass och fritids. Men det kommer gå hur bra som helst, det är jag helt övertygad om. Hon är så otroligt smart och lättlärd min lilla ängel så hon kommer fixa allt med bravur. Dessutom har hon ju alltid mig att falla tillbaks på när hon kör fast, nu får jag mer användning för mina pedagogiska egenskaper. Det ska bli så kul att följa och hjälpa till :-)
Det är snart två månader sedan jag ens hörde något från hennes mamma nu, två månader utan att ens kolla upp om ens barn mår bra. Herregud jag blir alldeles nipprig och rastlös om lilla sessan är borta en natt jag. Men det är tydligt att vi alla är olika. I min värld kretsar allt runt min dotters välbefinnande, jag finns där som stöd och lekkamrat och i vått och torrt ställer jag upp så mycket jag bara kan för att hon ska vara lycklig. Hennes mamma är väl egentligen raka motsatsen, i hennes liv ska allting kretsa runt henne, vilket ställer till problem när man ska ta hand om ett barn. På sätt och vis är det ganska skönt att jag själv får uppfostra min dotter, hon är trygg med mig och trivs verkligen med sitt liv tillsammans med mig. Det är klart att det är trist att mamman inte bryr sig mer, framför allt för lillfrökens skull. Men hon har iallafall en pappa som ALLTID kommer finnas där för henne.
I går när vi var och badade tillsammans med grannarna på Engeltofta kom det upp en tjej bakom mig när jag stod ute i vattnet och sade kort och gott "Du är lätt den finaste pappan här" förvånat vände jag mig om och mötte hennes blick vilket fick henne att le. Sedan gick hon in mot land och jag stod kvar som ett frågetecken typ. Är rätt ovan vid komplimanger sådär. Men det var kul att höra, sen får man ju hoppas på att det var min kvalitet som pappa hon berömde och inte mitt utseende hihi.
Jag har ju inte haft en tanke alls på att dejta någon på bra länge, inte sedan allt föll samman tillsammans med M. Har liksom varken haft intresset eller tillfällen. Sen känns det ganska ovärt att träffa någon när man innerst inne vet att man träffat sin själsfrände redan men skrämt bort henne. Ingen kommer ju någonsin kunna vara lika fin på både in och utsida som henne, och det känns inte direkt snällt att hela tiden gå och jämföra de man eventuellt skulle dejta med henne. Så därför har jag istället valt att helt fokusera på lillfröken min och det har funkat riktigt bra.
Visst ligger jag titt som tätt och funderar och tänker mig tillbaks på det som fanns där under några månader förra året. Hur pirret i magen fick en att känna det som om man svävade fram. Den magiska eftermiddagen på IKEA när allt bara kändes så himla bra och fint, doften från hennes nyprovade parfym när jag kramade henne bakifrån på BR, alla samtal vi hade under våra promenader. Klart som fasen att jag saknar allt det, OCH henne, det kommer jag alltid att göra, hon fick mig att uppleva äkta kärlek för första gången i mitt liv, inget falskspel där inte. Jag förbannar mig själv titt som tätt för att jag skrämde iväg henne, och önskar att jag hade tagit allt lite långsammare. Det är lätt att vara efterklok, men samtidigt lär man sig mycket på det med, och just henne har jag lärt mig massor av. Men även om jag saknar henne så kan jag inte ta kontakt med henne, jag vill inte förstöra det hon har i sitt liv, jag gjorde ju ett försök i vintras att iallafall återfå vänskapen men det hela slutade med att både hon och hennes pojkvän skrev till mig att lämna dem i fred. Och ända sen det SMS:et har jag låtit henne vara, framför allt för att jag respekterar hennes vilja. Det enda jag vill är att hon ska vara lycklig, för om någon förtjänar det så är det verkligen henne.
Nåväl, jag ska försöka att sluta vara så sentimental, men sakna henne det kommer jag alltid göra, och vem vet, kanske hon en dag väljer att kontakta mig och säga att vi kan ta upp kontakten igen. Det är inget jag räknar med dock, men hoppet är det sista som överger människan. Och är man så nära någon som man tycks ha levt ett parallellt liv med, så kanske man har lite svårt att riktigt släppa taget. Hur som helst så har hon bett mig hålla mig borta, och det respekterar jag.
Nu ska jag rensa mina skruvade tankar med lite gräsklippning. Lilla sessan springer runt och leker med bästisen som ska ha födelsekalas på delfinen på lördag. Det blir fina grejjer det :-)
Ha det underbart därute, massor av kärlek till er alla
Kram
En ÄKTA sommardag
Vi har njutit som aldrig förr här hemma och frysen är i det närmaste tom på glass nu efter att alla ungar frossat och gottat sig mellan duscharna som jag bistått med på baksidan med vattenslangen. Lyckliga barn, lycklig pappa. Har hunnit med att leka cykeljaga med dem med och det var sannerligen jobbigt i denna värmen, men vad gör man inte för de små egentligen, tror inte det finns något man inte skulle göra för att göra barnen lyckliga.
Ikväll kommer jag få låna med mig granntjejen igen då jag och lilla sessan ska ner på nickelodeondagen på stan, både min sessas och bästisens favoriter spelar ju ikväll, framför allt Mimi Oh skulle jag tro, båda två springer runt och sjunger "det går för långsamt" dagligen så det blir säkert en mysig kväll. Alltid kul att få med sig granntjejen med då det som sagt e lillfröken bästis. Tror föräldrarna deras är lika glada de som slipper folkmassorna faktiskt. Men det bjuder jag så gärna på.
Nu ska jag ut och njuta lite mer av solen innan det är dags att bege sig ner mot stan för att frottera sig med Dora och Svampbob och allt vad de heter :-)
Ha en UNDERBAR dag där ute nu, det ska jag ha.
Kramar
Hemma igen
Bara Borås djurpark var ju en höjdare för barnen, lite kämpigt för mig då jag drog både min sessa och hennes kusin i skrinda upför branta backar och berg (kändes det som) men det tar man ju vilken dag som helst för barnen, dessutom fick man ju sig ett redigt träningspass på köpet.
Vi fick nog se precis alla djur förrutom Hyenorna som gömde sig när vi var där. Det finns bra många fina djur måste jag säga, och lilla sessan var så himla nöjd med allting, de skötte sig exemplariskt hela dagen, inget gnäll, inget tjat, bara en himla massa skratt och förvånade wow-uttryck. Det hela avslutades med sälshowen då sälarna visar upp sina konster och de är fantastiskt duktiga. Summa summarum tror jag vi traskade runt på djurparken i fem timmar, ganska lagom faktiskt.
I vilket fall, väl hos vår barndomsvän så visade det sig att han gått och blivit hästbonde senaste året, eller ja han hade bytt ut sina får mot två ståtliga ridhästar. Givetvis var det hans döttrar och säkert också hans fru som påverkat detta beslutet. Men för våra barn var det ju jättekul att få klappa lite häst, dessutom hade de ju höns som ploppade fram hur mycket ägg som helst, plus en fransk vädurskanin som skuttade fram i sin inhägnad med sina stora fina öron. Barnen lekte som om de aldrig gjort annat. Var till och med så de gaddade ihop sig i smyg och från ingenstans vart vi vuxna attackerade av en hel skara barn beväpnade med vattenpistoler. Som vi fick springa kan jag lova :-)
På tal om kaninen förresten, ibland undrar jag hur bra minne min dotter har, för när hon låg där och klappade den så vände hon sig upp mot mig och pratade om M's kanin. Och hur hon önskade åka och hälsa på den :-) hon är helt enkelt för go min lilla tös. Och egentligen är det nog inte så konstigt att hon inte glömmer, för är det någon som kan känna av fina människor så är det barn. Och just M tog min lilla sessa emot med öppna armar, och jag förstår henne. En av de finaste!
Älskar er alla!
Kramar
Nu smiter jag till släkten
Jag kommer inte plocka med mig någon dator så det är väl ganska tveksamt om jag kommer skriva något här. jag gjorde ju ett test med att skriva inlägg från mobilen och det gick ju sisådär, radbrytningarna hamnade på allt annat än rätt ställen.
För de som vill och vet hur man når mig så har jag som sagt mobilen med mig :-)
Jag ser fram emot en vecka full av kärlek och bebisskrik, blandat med lite härlig natur på Borås djurpark och återföreingar med gamla vänner.
Sköt om er, jag älskar er alla, och en del av er kanske till och med lite mer än andra :-)
Kramar
Lätt ryggvärk
Anledningen till det ryggonda stavas Sean Banan. Hur då kanske ni undrar? Jo igår kväll gjorde Sean Banan en konsert på stortorget i Gävle. Och min lilla sessa ville givetvis dit, och även hennes bästis, grannens dotter ville följa med. Sagt och gjort tog jag dem bägge ner till stan och väl där insåg vi ganska snart att vi var lång ifrån ensamma på torget. Vad gör man då som ansvarsfull pappa? Jo man tar givetvis axlarna till hjälp så att barnen ska få se sin idol. Nu var problemet bara det att jag hade två barn med mig på en vuxen. Så det fick bli ett barn på vardera axel. en 8-åring på ena axeln och min 6-åring på den andra. Och så fick jag stå under större delen av konserten som varade en knapp timma. Phew säger jag bara, tur att man ändå tränat en del senaste året för annars hade man väl varit död vid det här laget. Jag fick många medmänskliga blickar där jag stod och försökte dansa med i låtarna med två barn på axlarna i alla fall. Och barnen hade det superkul och det är ju ändå det viktigaste, jag menar finns det något man inte skulle göra för barnens skull? Näe jag tror faktiskt inte det.
Idag har jag passat på att storstäda hemma under förmiddagen då det var tämligen gråmulet ute. Detta triggade även igång min lilla sessa och hon sprang självmant upp på sitt rum och städade på egen hand. Oj va fint hon hade gjort det. När hon var klar var jag i full färd med att dammsuga på nedervåningen då hon ropade att jag nu kunde dammsuga hennes rum. Så jag dammsög mig uppför trappan och när jag väl kom upp såg jag hur otroligt duktig hon varit. Det var supersnyggt på hennes rum, inte utan att man blir VÄLDIGT stolt som pappa när ens älskade dotter visar upp såna saker.
När huset var städat och klart drog åskan in över staden och det regnade ta mig tusan så mycket så det rann stora floder ute på gatan. Det hela var dock över på 10 minuter och efter det tittade solen fram, en väldigt varm sol dessutom. Så när lillskruttan sprang ut och lekte med sina kompisar passade pappa på att ta igen sig i solstolen på sin nybyggda altan :-) Jag är ju inte lite stolt över det bygget kan jag lova, det blir hur snyggt som helst. Enda som ska till nu är takreglarna som även ska målas innan taket ska läggas på plats, men det får bli någon gång i framtiden när väderprognoserna vittnar om uppehåll några dagar, för man vill ju inte direkt måla i spöregn direkt :-)
Annars mår jag riktigt bra, jag njuter av semestern och fixar och donar mest hela tiden härhemma. Nästa vecka flyr vi dock Gävle för att bege oss ner till Borås och hälsa på lillebror och deras nyfödda lilla bebis. Ska bli så mysigt att få lukta på en liten knodd igen. Dessutom ska farmor min få ordentligt med besök, tror till och med vi kommer bo hos henne några nätter för att inte vara alltför mycket i vägen för bebisskötande och allt. Eller ja det är faktiskt lilebror som tyckte vi skulle sova hos farmor för att han var rädd för att vi inte skulle få så mycket sömn hemma hos dem :-) omtänksam lillebror va? Fast det passar nog ganska bra, är inte alls fel att tillbringa tid med farmor. Hon har redan planerat att jag ska få agera kock när jag är där då hon nåtts av ryktet över att min matlagning ska vara något utöver det vanliga. Och det ska bli mysigt att få råda om farmor några dagar med :-)
Ha nu en fortsatt underbar dag/kväll, det tänker jag ha! Älskar er alla :-)
Kramar
Tankar mitt i natten
Tänk va hjärnan är bra på att spinna iväg just på kvällskvisten när man just lagt sig för att sova. Kanske är det just för att den inte har något annat att hålla reda på just då som den får fritt utrymme att fladdra iväg och bearbeta intryck och känslor?
Ligger just nu och knappar på mobilen för att få iväg detta, för sova verkar jag inte riktigt kunna göra. Har för mycket tankar och för mycket funderingar. Ligger och funderar över val man gjort här i livet och vilka konsekvenser de för med sig, men ligger även och tänker på hur känslolivet rör sig likt en sinusformad kurva.
Det är snart ett år sedan jag träffade på den finaste människan jag mött i mitt liv. Hon hade så mycket inre kvalitéer som fick mig alldeles knäsvag. Lite grann kändes det nästan som att titta in i sin egen själs spegel. Det här uttrycket om att alla har en själsfrände kände plötsligt som att det var på riktigt. Det kändes stort och det fyllde mig med mer värme än vad jag ens kunnat föreställa mig.
Jag gav mig för mycket hän, så här i efterhand är det lätt att erkänna det. Men jag kan konstatera att jag lät känslorna ta kontroll över förnuftet. Jag öppnade dörrar och skyddsbarriärer inom mig utan att ens tänka mig för. Men just då kändes det så rätt, hon var ju så rätt på alla sätt. Men jag borde vetat bättre, jag borde vetat att långt där inne i mig fanns vilande demoner från tidigare svek. Och att dessa skulle hitta ur när jag öppnade dörrarna på vid gavel. Men hjärtat lyssnade inte på förnuftet utan rusade på som aldrig förr.
Det är ju alltid lätt att vara efterklok, särskilt för mig som det senaste året tagit en resa MOT de demoner jag haft inom mig. Jag har under alla år varit expert på att gömma undan känslor av svek inom mig. Istället för att prata om dem och bearbeta dem på det sättet så stängde jag bara in dem, i mig själv. Det är något av det värsta du kan göra. Idag vet jag ju det, idag har jag bekämpat dem. Det är mycket därför jag kvällar som denna inser hur lätt det är att vara efterklok, tänk om jag bara...
Om vi går tillbaks till vad jag skrev om att känslolivet rör sig i en sinuskurva, eller man skulle även kunna säga som bergstoppar och dalar. Men sinuskurvan utgår alltid från noll så som matematiker känns det logiskt att härleda till den. När man bygger upp känslor så bygger man upp en positiv våg, allt känns hur bra som helst och livet känns riktigt bra. Men så händer något som vänder allt upp och ner. Och det som då sker är att allt det positiva vänds till en negativ kurva. Hur långt ner denna kurva sträcker sig är direkt proportionell med hur mycket positiv energi du lagt ner när kurvan var positiv. Lika hög som kurvan var när det var som bäst, lika djup är den när något händer och vänder den.
Kan nog låta lite flummigt, är svårt att riktigt förklara. Men ju mer energi du skjutit in, desto tyngre blir perioden då något går fel. För knappt ett år sedan peakade min kurva så högt som den aldrig nått innan, känslorna flödade som aldrig förr. Men så kom bakslaget och jag föll djupt djupt ner, lika djupt som jag innan hade högt.
Nu har det ändå gått en tid och jag har lyckats bearbeta det som fick allt att explodera. Så idag mår jag ju bra, om än är jag nog än mer försiktig och förnuftig när det gäller att släppa in någon nära inpå livet. Det har varit en ganska lång och framför allt tuff, men jag har haft ett fantastiskt stöd av min dotter, eller av hennes kärlek till mig. Det är något jag kunnat luta mig mot när det känts som jobbigast.
Hmm att skriva blogginlägg på mobilen är inte det lättaste när man vill skriva massor...
I alla fall, efter det som hände så har jag försökt få henne att acceptera min innersta ursäkt, men aldrig riktigt fått någon respons på det. I min iver att få bekräftelse på om ursäkten godtogs eller inte så försökte jag helt klart för mycket. Men sen den dagen hon meddelade att hon inte ville ha kontakt med mig mer har jag heller inte kontaktat henne. Det var det raka beskedet jag behövde helt enkelt.
Innerst inne hoppas jag att jag någon dag blir förlåten, eller inte förlåten men iaf att ursäkten godtas. För även om hon gått vidare med sitt kärleksliv så fanns där ett kraftigt frö till en djup och nära vänskap som jag hoppas vi tillsammans kan låta gro. Så jag hoppas att hon en vacker dag tar kontakt med mig igen, jag vågar inte kontakta henne av respekt för att hon bad mig sluta kontakta henne. Men vem vet en vacker dag kanske våra vägar möts igen. Med tanke på hur parallellt de gått för oss fram till idag så är det väl ingen omöjlighet.
Nu ska jag sluta surra, önskar er en god natt, älskar er alla!
Kramar
Sommarpaus
Imorse när vi vaknade hade lilla sessan krypit in till mig och väckte mig genom att hålla om mig och pussa mig på kinden. Jag hade varit vaken ett tag dock så jag låg och rävade lite. Men hon är för go den lilla tjejen, jag älskar henne så himla mycket. Vi låg kvar i sängen en stund och plötsligt utbrister hon:
- Alltså pappa, jag har beställt sommar hela sommarlovet på datan, men ute är det inte alls sommar. Tror du dom har tappat bort min beställning?
Lilla stumpan, hon är bara för go!
Nåväl, ha en helt underbar dag där ute vad ni än företar er, älskar er alla!
Kram
Tillfredställelse
Min lilla sessa tar det här med semester och sommarlov som sig bör, eller ja, hon ligger fortfarande och sover likt en tonåring som nattsuddat kvällen innan. Hon kom över och la sig hos mig inatt och jag gjorde ett halvhjärtat försök till att väcka henne när jag klev upp genom några pussar. Hon vaknade till och svarade ja på om hon sovit gott, sen frågade jag om hon ville sova mer och det svarade hon lika snabt ja på och en sekund senare sov hon :-)
Kram på er alla!
Solen fortsätter skina
Får ta några pauser för att spruta vatten på tjejerna här hemma, då föreningen stängt av sommarvattnet som förser vattenslangarna på baksidan så är jag en av få som faktiskt har vatten i min vattenslang. Han som bodde här innan mig drog ut eget vatten till baksidan, så ni kan ju gissa om tjejerna springer här och vill att jag ska spruta vatten på dem i värmen :-) ackompenjerat av glada barnaskratt och skrik så gör jag det så gärna så :-)
Fick brev från polisen idag med, undersökningarna nerlagda :-o jag har ingen aning om varför men om M någon gång tittar in här på bloggen igen och läser detta så vill jag bara säga TACK! Och samtidigt passa på att återigen be om ursäkt, jag har aldrig någonsin önskat någon obehag, och framför allt inte dig. Du ÄR och kommer förbli en av de finaste människorna jag haft nöjet att träffa på i mitt liv, och det allra sista jag önskar är ju att orsaka dig obehag. Hoppas du förstår detta, även om handlingen aldrig går att förstå.
Har egentligen inte gått en enda dag utan att jag spelat upp allt i huvudet och jag har mått helt galet dåligt över det, framför allt för att jag gjort en av de finaste illa på något sätt. Jag var helt klart beredd att ta mitt straff, det var inget jag skulle emotsätta mig. På sätt och vis har jag ju även fått en slags straff, jag har fått en händelse i huvudet som spelas upp ofta som får mig att må dåligt och känna sån djup ånger att ord inte riktigt kan beskriva det. Samtidigt förlorade jag en vänskap till någon som mycket väl skulle kunna vara min själsfrände. Låter kanske inte till mycket av straff för de flesta, men för mig betydde det massor.
Nåväl, om hon någon gång läser detta så återigen förlåt och samtidigt tack. Jag hoppas verkligen att du har det precis så bäst som det bara går, för det är DU värd!
Nu ska jag samla ihop mig lite och bege mig ut och handla lite saker som jag saknar till bygget och även lite annat smått och gått till min lilla ängel till dotter.
Ha det underbart därute, älskar er alla!
Kramar
Semestertider
Lillfröken leker för fullt härhemma och alla hennes kompisar är hemma de med så det är verkligen full fart dagarna i ända, men jag älskar det, så himla härligt med ljudet från skrattande och lekande barn.
På tal om barn förresten, igår morse klockan 08.08 så blev jag farbror till ännu en liten tjej då lillbror med fru fick sitt andra barn. Allt hade gått jättebra och förlossningen var över på typ 2 timmar. Min lilla sessa blev ju själaglad och längtar nu massor efter att få åka ner och hälsa på. Vi åker ner om ungefär två veckor och stannar där nere i en vecka. Ska bli såååå mysigt, längtar verkligen efter att få lukta på liten bebis, en doft som saknar motstycke i mitt tycke.
Nu ska jag ut och duscha tjejerna i lite vatten, men hoppas ni har det underbart därute, älskar er alla!
Kramar