minwirus

och ner likt en fallskärmshoppare utan fungerande skärm...

Ja så skulle man kunna beskriva mitt liv just nu, från att ha känt hur livlusten bara gnistrade och där framtiden sett enbart ljus ut så fick jag ett slag i magen, en knuff ner i leran, en fot som tryckte ner mig till botten igen. Men det är väl helt enkelt så att så fort man känner att saker och ting är på uppgång så kommer alltid något och trycker ner en igen, är nog inte meningen att jag ska vara glad, jag är nog inte menad att leva ett lyckligt liv helt enkelt. Jag kan få andra att bli lyckliga, men när det kommer till min egen lycka så kommer den aldrig. Karma är inte alltid rättvis :-(

Frågan är hur länge jag orkar åka på denna skakiga berg- och dalbana. För det tar verkligen på krafterna att varje gång man ser en ljusnande framtid få på nöten och tryckas ner igen. Det kommer liksom som ett brev på posten varje gång man börjar må bra. Och denna gången var det bildligt ett brev på posten kan man ju säga. För idag när jag kom hem fann jag i brevlådan en kallelse till förhör från polismyndigheten.

Det har inte gått en dag utan att jag bearbetat det som hände i mitt huvud och ångrat det jag gjorde djupare än vad man kan föreställa sig. Jag hade ju sannerligen inget ont uppsåt, skulle jag aldrig ha, inte ens om du satte en pistol mot min tinning skulle jag kunna göra någon illa. Det enda jag, eller mina inre demoner, ville veta var om allting var en illusion eller inte. Det var allt, innan jag gav mig allt för mycket hän och öppnade mitt inre och lämnade mig sårbar.

Att det är helt sjukt, svar ja, det säger jag inte emot, men att det var menat att göra någon illa? Oh nej, mer än möjligen mig själv då... Jag hade väl hoppats på att det hela skulle dragits tillbaks, att personen i fråga kanske förstod att jag aldrig menade att såra eller skrämma någon. Och det kändes som att så var fallet när det aldrig dök upp något i brevlådan...fram till nu...

Nu vet jag varken ut eller in, all den livsglädje jag känt fylla mig de senaste dagarna forsar ur mig som från ett öppet sår, som om någon slitit upp livsgnistans pulsåder ser jag bara hur energin och orken försvinner, och hur jag själva bara vill försvinna, för det kanske är det som blir bäst i slutändan?

Sköt om er där ute, och glöm inte kramandet!

Kraaaaam

Det finns en inspiratör som heter Raymond Ahlgren som är fantastikt duktig på att lyfta fram att man ska satsa på sig själv och lära sig älska sig själv innan man kan älska någon annan. Jag fastnade för en av hans inspirationsfilmer så jag tänkte jag kunde dela med mig av den här. 

http://roxproductions.net/raymondahlgren.se/wp/wp-content/uploads/Matematik_web_QuickTime.mov


Ta en titt på den vettja, riktigt tänkvärt och bra.

Han kommer för övrigt att hålla ett föredrag i Gävle nu i slutet av mars, funderar på om jag ska gå dit, har ju sett honom innan och han är fantastisk helt klart. Om ni inte upptäckt honom innan så råder jag er helt klart att kolla om han kommer och föreläser någonstans nära er. Ta tillfället i akt, lyssna, ta in, förstå. Jag lovar det öppnar dörrar i livet du inte ens trodde fanns.

1/2 * 1/2 = 1/4

1/1 * 1/1 = 1/1

Två helor bildar en helhet, två personer fullständigt trygga i sig själv kan tillsammans erövra världen. Medans två halvor som söker sin andra hälft för att känna sig hel, i långa loppet bara dras längre ner. Älskar det resonemanget. Ta kontroll över dig själv!

Kraaaaam

Som jag jobbat på här under dagen, har fått så mycket gjort så jag vet inte vad. Är helt klart inne i ett flow utan dess like, men så alldeles nyss så fick jag en ringa kortslutning i hjärnkontoret så då beslöt jag mig för att ta ett litet powerbreak, och vad passar då bättre än att ägna er lite uppmärksamhet med. Nog för att mycket av det jag skriver är ren och skär dynga men något kan säkert få er att dra på smilbanden och nicka instämmande.

Det här med att hamna i ett flow kan va grymt skönt faktiskt, när man känner att vad man än tar sig an så kommer man ur det med beröm godkänt. Och när man ser resultatet så kan man inte annat än bara njuta av segerns sötma och känna hur man växer inombords. Det är så nice så nice, dock rusade jag som sagt på lite väl hårt här vilket ledde till att det började ryka lite från flinten och jag blandade ihop äpplen och päron bildning talat.

Nu har jag dock mumsat i min ett par bananer och fyllt på koffeinbanken med en trippel espresso så snart är det dags att hugga tag i saker och ting. Det bästa (och ibland även det sämsta) är ju att tiden går så otroligt fort. Vilket i sin tur leder till att jag snart ska hämta upp min PRINSESSA! whohooo, som jag ska krama henne idag kan jag lova, nog för att det bara gått en dag utan henne men jisses va snabbt saknaden infinner sig.

Som igår fick jag en herrans massa saker gjorda, mest för att jag var galet rastlös men det berodde ju till stor del på att hon inte var hemma, sprider sig som en liten oro i kroppen och det är svårt att sitta still för man VET att det saknas något. Och för att inte totalt fastna i någon slags koma av saknad så aktiverade jag mig istället för att få tiden att gå. Och så här dagen efter känns det kalas. Ska bli kul att se hur hon reagerar när hon märker hur jag gjort ordning hennes garderob :-D

På tal om garberober och annat roligt, vilket FANTASTISKT väder vi fått över oss idag! Har varit ute några svängar och passat på att njuta lite av solen. Den värmer verkligen, så skönt så skönt. Så inte bara värmer den fysiskt utan även inombord känner jag hur hjärtat mitt värms upp av detta underbara väder och hur glädjen, lyckan och välbefinnandet tar över hela mig.

Nu vill jag börja pyssla i trädgården hemma, fixa till jordgubbslandet, åka och köpa blommor till balkonglådorna och liksom bara få till det mysigt. I love this time of year! Och nu är det bara tre veckor kvar tills jag får min monsterlön med, då ska det sannerligen fixas kan jag lova :-D 

Fy fasen va härligt, livet leker, och jag med det!

Ha det superbäst därute alla trogna läsare och glöm för guds skull inte bort att ge era nära och kära den där kramen som är så lätt att ge men som ger så otroligt mycket till andra!

Kraaaaaam

och än slank han dit... Säger bara det, Easytones släng er i väggen! Istället för att kasta ut en massa pengar på dyra specialskor borde alla testa på att ge sig ut på ett isigt spår ute i skogen. Herregud säger jag bara, har nyss avverkat en herrans massa kilometer ute i hemlingby och kan nog säga att teoretisk sett har jag nog avverkat den dubbla sträckan.

Det var så halt så halt så man fick verkligen vara med och parera alla släpp till höger och vänster, rakt fram och bakåt med förresten. Det var nog för turligt att jag mer eller mindre var ensam ute i spåren idag för annars hade jag nog bjudit på ett och annat gott skratt när mina lemmar for än hit och än dit. Även om fötterna vid några tillfällen befann sig ovanför huvudhöjd så lyckades jag faktiskt stå på benen hela promenaden :-) men nu känns det verkligen som att jag kört ett hårt pass för benen bara "surrar" av utmattning. En riktigt skön känsla faktiskt.

Passade även på som jag skrev innan att proppa bilen full med samlat skräp och fick detta slängt på återvinningsstationen så nu är jag mer än nöjd med mitt dagsverke. Mina fortsatta planer är nu att kasta mig in i duschen och ta en lång dusch, eller förresten, stryk det jag ska ta mig tusan tappa upp ett bad istället, ja det ska jag, gu så skönt, ett hett bad får det bli.

Efter badet tänkte jag passa på att gå igenom lilla sessans garderob och rensa ut lite kläder som är för små och få lite ordning där inne. Nog för att tjejerna själva brukar göra det med jämna mellanrum men det brukar bli mer kaos än ordning när de varit i farten. Så det får bli min plan för kvällen, allt för att få tiden och gå och slippa ligga och bara toksakna min älskade dotter, för nog fasen är det tomt härhemma. Okej katterna stryker ju omkring och för lite liv men de är inte så upplagda på att bara mysa och leka vad det verkar som just nu :-)

Så nu väntar mitt bad, ha en grymt fin kväll därute! Och som alltid, glöm inte bort att krama era nära och kära, det betyder så mycket mer än vad man kan tro :-)

Kraaaaam

Ja lite så känns det faktiskt, min lilla sessa ska vara med mamman idag och jag kommer vara ensam hemma. Har kommit på att jag blir tokigt rastlös när jag är själv, eller när dottern min inte är hemma. Helt plötsligt finner jag hur det är svårt att få tiden att gå och att det hela tiden känns som att det saknas något. Okej det kanske är en vanesak men va tusan, saknar ju henne hur mycket som helst när hon inte är hemma. Min älskling!

Idag vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till, kanske skulle man göra något riktigt tråkigt som man aldrig gör annars, typ rensa ur garderober, städa ur byråar, riva ut alla möbler i mitten av rummet bara för att tokstäda bakom dem. Ja vi får se vilket nöje jag hittar på :-) har iofs en del skräp som skulle behöva köras till återvinningen så kanske gör det. Och vänta nu, varför inte passa på att fortsätta upp till hemlingby efter det att skräpet är slängt ? Kan man förena nytta med nöje med en lång promenad :-)

Ååååå saknar mitt hjärta redan!!!

Inte alls som känner så en måndag, men som det känns just nu så är alla dagar helt fantastiska. Jag trivs så med mig själv just nu så inget kan få mig på dåligt humör. Jag har ett jobb som är fantastiskt, en dotter som är helt underbar och ett liv som bara gör allting värt att leva.

Känner mig så glad så glad så jag vet inte riktigt var jag ska ta vägen. Det är nästan så att jag skulle kunna gå så långt och säga att jag upplever nog just nu den absolut bästa tiden i hela mitt liv. Den största anledningen är ju givetvis min underbara dotter som dagligen bedyrar sin kärlek till mig, finns det något mer underbart att uppleva än sina barn som visar hur mycket de tycker om en? Jag tror faktiskt inte det. 

Sen tror jag hela känslan av att våren närmar sig gör sitt till med. Att vakna av att det är ljust ute och komma hem när det fortfarande är ljust är ju helt klart guld värt. Man blir så mycket piggare! Jag sover gott om nätterna, somnar med ett leende på läpparna och vaknar full av energi. 

På jobbet flyter precis allting på, jag lär mig nya saker hela tiden och ryktet om min kompetens sprider sig bara mer och mer. Nu även på internationell nivå där entrepenörer och leverantörer vänder sig till mig för att be om råd och tips, där jag upptäcker brister hos dem som de själva missat. Jag är helt enkelt ostoppbar just nu. 

Visst är det skönt att få lov att vara ödmjuk? hahaha, fast jag ska erkänna att ödmjukheten finns kvar, bara det att jag passar på att njuta av mitt nyvunna självförtroende och ta tillvara på den uppskattning jag faktiskt får gång på gång på gång. Jag är unik, och jag är förbaskat stolt över det med :-D

Sitter på jobbet och konstaterar att min storfavorit i melodifestivalen, Loreén går som tåget. Etta på itunes topplista, gensvaret runtom i europa efter att hennes uppträdande nu finns tillgängligt på youtube är fantastiskt, såg en video som hade över 30 000 visningar på bara ett dygn, det är ju fantastiskt det. Hejja hejja Loreén om två veckor ska jag spränga min budget och göra allt i min makt för att skicka dig till Baku.

Hoppas alla ni andra mår lika bra där ute! Det är så jäkla nice att leva, att känna lyckan forsa fram i blodet och sprida sig till varenda del av din kropp. Så härligt så härligt!

Kanske skulle man göra som Ronja? ge sig ut i skogen bara för att skrika ut sitt vårskrik :-) Börjar förstå känslan nu.

Nog om det nu, jag tänker på er därute och jag hoppas ni njuter lika mycket av livet som jag. Och jag skickar en extra tanke till ni vet vem, för även om hon inte vill ha någon kontakt whatsoever med mig så är det ändå den personen i världen som jag verkligen unnar all lycka hon kan få.

Kraaaaam på er där ute!

Sitter här morgon efter den sista deltävlingen och myser lite för mig själv medan dottern är uppe på sitt rum och leker. Myser över det faktum att de två bidrag jag ville ha vidare igår faktiskt gick vidare. Kände direkt att Lisa Miskovsky var min favorit denna veckan redan under fredagens försmakslyssning. Hon levde upp till det igår och var enligt mig faktiskt bäst igår. Okej Dannys nummer var Amazing, men sången kändes sur. Dessutom är låten inte i närheten av att vara lika bra som In the club. Men jag är nöjd, enda smolket i bägaren var väl att Christer&Lotta lirkade sig vidare istället för Charlotte men, hade det på känn.

Har roat mig lite att kolla av populariteten bland de finalklara låtarna på iTunes såhär tolv timmar efter att de släppts och bland de finalklara bidragen ser det ut så här:

1. Loreén - Euphoria
2. Danny - Amazing
4. Lisa Miskovsky - Why start a fire
7. Ulrik Munther - Soldiers
8. David Lindgren - Shout it out
13. Molly Sanden - Why am i crying
15. Dead by April - Mystery
71. Björn Ranelid feat. Sara Li - Mirakel

Bekräftar väl bara det jag redan visste, Loreén är våran solklara vinnare, jag har själv köpt låten på iTunes för jag tycker den är fantastisk. Den röst och den närvaro hon ligger inne med är helt enorm. Har pejlat av internationella forum och även i övriga Europa hyllas Loreén till skyarna så där har vi verkligen en riktigt bra chans i ESC. Vore ju för kul om Sverige vann så vi fick lov att anordna ESC på hemmaplan. Gissa vem som ska jaga biljetter som en galning då? yes, me myself and i :-)

Noterbart är ju även att Ranelids Mirakel var just ett mirakel, folk röstade inte vidare honom för att de tyckte låten var bra, eller låt och låt. Näe de röstade vidare honom för att han var riktigt dålig. Det var som att kasta bensin på elden för alla de som inte alls gillar melodifestivalen, men som tvingas sitta och titta på det för att blidka sambo/släkt/vänner eller whatever. Det var DEM som röstade vidare Björn, och inte några som faktiskt gillade vad de såg.

Kollar man en snabbis på de bidrag som gör upp i andra chansen ser det ut så här:

24. Sean Banan - Sean den förste banan
42. Dynazty - Land of broken dream
47. Timotej - Stormande hav
72. Youngblood - Youngblood
126. Christer Sjögren&Lotta Engberg - Don't let me down
138. Thorsten Flinck - Jag reser mig igen

Top Cats - Baby doll och Andreas Johnson - Lovelight fanns inte representerade på top200 listan

Känns lite som att inget i andra chansen kommer direkt tillföra något till finalen, så varför inte skicka dit Sean Banan för sin show och trallvänliga refräng? Och då vi har DBA i final så känns Dynazty rätt overkill så Timotej kan få sprida lite fägring. Bra mycket finare att titta på än rockarna i Dynazty iallafall :-D

Nu blir det ut i solen och njuta en helt underbar söndag. Känn våren smeka din lena kind, borta är vintervinden.

Kraam

Igår öppnade Malmö upp dörrarna för publiken och lät dessa få ta del av genrepet inför morgondagens delfinal. Poplight var givetvis där och sprang runt efter showen och frågade så många de hann med om vem/vilka som var deras favorit och detta blev resultatet:

Danny Saucedo: 790 röster 57,8%
Dynazty: 254 röster 18,6%
Charlotte Perrelli: 83 röster 6,1%
Axel Algmark: 80 röster 5,9%
Lisa Miskovsky: 69 röster 5,0%
Hanna Lindblad: 54 röster 4,0%
Christer Sjögren & Lotta Engberg: 25 röster 1,8%
OPA!: 12 röster 0,9%

Att Danny är skyhög favorit det visste vi ju redan sen innan, och hans nummer lär knappast försämra det. Även om jag vidhåller att låten inte känns lika stark som förra årets succe. Men Danny är Danny och han har många fans och han kan verkligen dansa, sveriges egna Michael Jackson.

Att Dynazty hamnar så högt upp tror jag faktiskt beror på att de frågat folk som faktiskt var där. Som jag skrev igår så tror jag Dynaztys nummer är något som ska upplevas på plats för att känna av alla bomber och pyro. Jag tror inte alls på att det hela kommer att gå igenom rutan på samma sätt. Jag tror istället de får kämpa för att ta sig till andra chansen. Så given tvåa som publikundersökningen visar tror jag inte alls på.

Däremot känns det som Charlotte gör ett bra nummer, vilket kommer göra hennes trogna fans lyriska så hon har nog snarare stärkt sin chans till finalbiljett. Men det är långt ifrån självklart om du frågar mig.

Min peronliga favorit Lisa Miskovsky får finna sig att slå från underläge, men jag tror det passar henne, och jag tror att svenska folket inklusive mig själv kommer fastna för Lisas spröda röst och fina låt och kanske till och med så mycket så det räcker till final? Fast då ska hon övervinna Charlottes schlagerrutin och bara en sån sak är inget man gör i en handvändning.

Annars kan man väl konstatera att OPA! verkligen är så dåliga som jag kände direkt när jag lyssnade på deras låt. Begriper fortfarande inte va de har i melodifestivalen att göra. Men men nån konstig anledning finns det säkert.

Christer och Lotta gick inte hem i Malmö, men som sagt deras röster lirar inte helt med varandra och det känns aningens mossigt då :-) men deras stora publik är inte de som går och tittar på plats, utan de som sitter hemma och kollar dansbandskampen och löser melodikrysset samtidigt som de besvärar sig över att artisterna numera får sjunga på engelska i Svensktoppen.

På tal om svensktoppen förresten, Lars Winnerbäck & Miss Li har nu med sin fantastiska "Om du lämnade mig nu" legat på ovan nämnda lista i 232 veckor, hipp hipp hurra! I like that :-)

Ha en supermysig lördag och glöm för allt i världen inte att titta på melodifestivalen klockan åtta ikväll!

Vi ses och hörs!

Kraaaaaam

Gooood morgon alla goa och härliga människor där ute! Fredagen är här igen och det är snart återigen dags för helgens stora happening, den fjärde och sista delfinalen i melodifestivalen. Denna veckan är det Malmö som står för värdskapet. Många stora namn i denna sista delfinal, eller vad sägs om fjolårets tvåa Danny, Lisa Miskovsky, Charlotte Pirelli, Christer Sjögren&Lotta Engberg med flera. På papperet ser det ut att bli en stark delfinal, ska vi se om låtarna väger upp till detta nu bara.

Första bidraget ut är Charlotte Perelli med sin "The girl". Charlotte har lyckats få titeln schlagerdrottning av någon märklig anledning som jag inte riktigt förstår mig på. För hon har bara ställt upp i melodifestivalen två gånger, visserligen vunnit bägge gångerna och så men ändå. Första låten hon vann med, tusen och en natt, vann hon dessutom ESC med och den var ju bra den låten. Men vad har hon gjort efter det mer än att förvandla sig till ett åkerspöke? Dennes andra bidrag hon ställde upp med, Hero, tyckte jag visserligen om, men europa skrämdes av hennes transaliknande utseende så det slutade med en 18e plats i ESC. Så vad har hon då att komma med i år? Ja låten är skriven av Fredrik Kempe, och han kan som alla säkert vet vid det här laget konsten att skriva hits. Dock är min spontana reflektion att denna låt känns som en dussinlåt. Jag ställer mig inte upp och dansar spontant när jag hör den. Läste nånstans att hon satsat flera miljoner på sitt framträdande med egen teknik och allt. Risken finns att hon faller platt. Inte alls värdigt någon som kallar sig själv schlagerdrottning.

Andra bidraget skulle jag helst vilja hoppa över helt, känns som det inte finns något vettigt att skriva om det alls. Men jag får väl plita ner någon rad om det. Det är gruppen OPA! som framför låten "Allting blir bra igen" och ska helt ärligt säga att jag förstår inte alls vad de gör i melodifestivalen. Vilka bidrag sållades egentligen bort för att denna skulle få plats? Låten i sig är väldigt medelhavsinfluerad och känns som något man skulle kunna bjudas på en lokal restaurang runt medelhavet. Ni vet de här när kockarna och servitörerna kommer ut med sina dragspel och allehanda udda instrument och skrålar medans du äter. Textrader som "från skiten dröm dig bort" drar ner betyget än mer. Stor risk för jumboplacering här om inte vårat mångkulturella samhälle får för sig att rösta fram denna.

Efter en ganska ljummen inledning så hettar det till lite när hårdrocksgruppen Dynazty äntrar scenen med sin "Land of broken dreams". Dynazty syntes faktiskt i melodifestivalen redan förra året då de tolkade förra årets vinnare (Anna Bergendahl). Men nu kommer de med något eget och det låter väl ungefär så som hårdrocken gjorde i slutet av åttiotalet. Jag brukar kalla det pudelrock men det har nog många olika namn. Som sig bör när det gäller hårdrock så innehåller numret både gitarrsolon, bomber och pyroteknik. Personligen tycker jag inte heller denna låt är någon särskilt wow-låt. Är nog roligare att uppleva på plats med alla bomber än att sitta hemma i soffan och titta. 

I det fjärde bidraget återförenas Christer Sjögren och Lotta Engberg efter jag vet inte hur många år. Vet att det var någon otrohetsskandal dem två emellan någon gång i början av nittiotalet i alla fall. Hela dansbandssverige stod som i chock när det framkom att de två haft en affär ihop. Hur som helst, nu är de återförenade igen och sjunger tillsammans låten "Don't let me down'. Trots att de bägge har en massa rutin så känns det som om något saknas. Av det lilla jag lyssnat på låten känns inte rösterna synkade för fem öre, Lottas gnälliga röst går inte alls ihop med Christers mäktiga baspipa. Misstänker dock att många av Sveriges lite äldre tittare kommer gilla detta bidrag som smakar lite som en dansbandsschlager.

Har jag någon gång nämnt att jag har världens mest underbara dotter? Ah jag hade det alltså, nåja det kan inte sägas nog många gånger det där. För hon gör mig så fantastisk glad varendaste dag. Efter en tids frånvaro av våra sagostunder innan läggdags har vi sedan nån vecka tillbaks återupptagit denna mysiga tradition. Lillfröken älskar det och jag själv tycker hela grejjen är så himla mysig, vi är så nära varandra under just denna stund.

I morse när vi gick till bilen så slog det mig, det luktar faktiskt vår ute. Kan inte riktigt säga exakt vad det är som luktar men jag vet att det är vår. Hela känslan av att våren är på intågande blir ju inte direkt sämre av att titta ut genom fönstret, eller för den sakens skull bara gå ut. Det är 7 grader varmt ute och helt underbart skönt. 

Vet att vi bara är inne i februari, vet att svänger vinden så vädret dras in från norr och öst så kommer vi få det kallt igen, vi kommer med största sannolikhet även få ännu en omgång med snö. Vi bor ju trots allt i Sverige, där april månad kan växla mellan +20 sol och -1 snö bara över en natt. Men det struntar jag i idag. För idag tänker jag bara njuta av den vårkänsla som faktiskt ligger i luften.

Inatt har även vårat kronprinsesspar får en ny prinsessa. Är ju inte utan att jag blir lite avundsjuk, vet ju hur fantastiskt mysigt det är med små nyfödda bebisar som man bara vill springa och sniffa på hela tiden. Som luktar så gott så man blir alldeles salig. Saknar den biten så fort någon i ens närhet får barn eller när man läser om våran nya prinsessa. 

Men jag ska verkligen inte klaga, som en kollega sa till mig när han ringde: 
- Såg du att vi fått en ny prinsessa? så nu har vi två, dels den nyfödda och dels din dotter. Fast din dotter är väl den finaste prinsessan.

Så himla gulligt sagt, och självklart så har jag ju min alldeles egna lilla prinsessa, som med sina gyllene lockar kan lysa upp vilket rum som helst. Hon var för övrigt snabb som attans på att snappa upp bilden på en stork som aftonbladet hade på löpet imorse och frågade nyfiket vad det var. När jag förklarade att Viktoria och Daniel fått en bebis, en ny prinsessa blev hon jätteglad och utbrast: Ååååh, va roligt! jag vill också ha en bebis!

Ibland finner man helt enkelt inga ord, man bara myser! och hela livssituationen bara lyser mot mig nu, jag mår så fantastiskt bra just nu så jag måste nästan nypa mig lite då och då i armen för att verkligen bli varse om att det är på riktigt. Har jag jobbat i uppförsbacke hela livet så har jag sannerligen nått krönet nu och njuter av den underbara färden ner. 

Ha en UNDERBAR dag därute, njut av solen och krama om era kära! Kärlek <3

Vi är inne på sista veckan av vad vi kan kalla "grundspelet" i melodifestivalen, nämligen delfinalerna. På lördags avgörs den sista deltävlingen och vi kommer ha åtta av tio bidrag klara i finalen, samt åtta stycken som fortfarande har chansen att ta sig dit via andra chansen. Efter lördagens tävling vet vi även samtliga bidrag som varit med i år. Spännande värre, finns en del saker att se fram emot på lördag.

Men nog om detta, nu ska vi inte prata deltävlingar och inte heller andra chanser eller finaler, utan nu är det dags att gå igenom denna veckans "tredje chansen". Förra veckan lyckades jag faktiskt få med mig de två jag ville, givetvis Loreén som var solklar, men även Bosson tog sig vidare till finalen, kul!

Detta blir ju sista deltävlingsveckan och så även för tredje-chansen deltagarna, nu finns det inga andra bidrag som kan ta sig in här utan samtliga är presenterade. Så hur ser det då ut denna veckan? Ja man kan ju säga som så att det är ett ganska starkt startfält denna veckan, dock har jag mina två finalister ganska klara från denna deltävling. Men här kommer denna veckans startfält:

Hallo där ute alla glada och pigga människor!

Att jag ens höll mig på vägen denna morgon är nog ett under, för herregud det var halt idag. Termometern visade på -1 grad och trots detta så möttes man av regn när man klev utanför dörren. Kombinationen minusgrader och regn är inge bra har jag märkt. Lilla sessan lyckades halka på farstukvisten och slog i sitt ben, men efter att jag direkt lyft in henne och tröstat henne en stund så släppte det. Tack gode gud för det, är ju livsfarligt det där, stackars barn, och vuxna med för den delen, som riskerar benbrott och annat när vädret är som idag.

Sådär, då var dagens meteoroligiska observation avklarad och vi kan gå vidare till nästa punkt. Jag mår fantastiskt bra just nu känner jag, det finns liksom inget någon kan kasta mot mot som sätter sig utan allt rinner av och jag står stark kvar. En riktigt härlig känsla måste jag säga. Egentligen har jag haft känslan en längre tid och den har intensifierats för varje dag som gått. Jag och min älskade lilla gobit till dotter är så nära varandra nu så man blir alldeles tårögd själv över hur fin vår relation är, vi har så kul ihop och jag älskar varenda sekund.

Hela detta uppbyggandet av den positiva energi jag kännt av de senaste veckorna tror jag kan ha med vårens ankommande att göra, eller bara det faktum att den mörka årstiden är förbi och vi går mot ljusare tider. Jag längar enormt efter sommaren, att få sitta och mysa om kvällarna och se hur barnen springer och leker på gräsmattan. En helt oersättlig känsla. 

En annan ska jag reflekterat över är att under hela den här "uppbyggnadsfasen" där min energi bara fyllts på mer och mer och mer så har det varje dag hänt något som fått mig riktigt glad och som gett mig signaler om att jag går en fantastisk framtid till mötes. Nu senast var det igår när jag fick mitt nya lönebesked, en helt fantastisk lön som kommer göra den än lättare för mig att göra saker för min älskade dotter, unna henne det hon vill ha om jag känner att det för henne i rätt rikting, så underbart härligt. Att det dessutom på det hela kommer betalas ut en retroaktiv lön från 1 januari 2011 gör ju inte saken sämre. Jag gjorde en enklare överslagsräkning och kom fram till att jag kommer få en retroaktiv lön om dryga 60 000 kr. Det är inte så illa pinkat att plocka hem får jag lov att säga. 

Summa summarum, fy fasiken va jag mår BRA just nu, jag vaknar till varje dag med ett leende och somnar med en lycka i kroppen som är svår att förklara. Det känns FANTASTISKT bra att leva, att finnas till och få uppleva detta otroliga liv som vi har.

TACK världen, TACK mamma&pappa, TACK alla er jag älskar och som älskar mig, TACK för att ni gett mig möjlighet att bli den jag är idag, så att jag kan leva det fantastiska liv jag lever just nu. TACK

Kram på er alla fina människor där ute!

Jag känner hur våren kommer allt närmare och närmare, det är så fantastiskt härligt måste jag säga. I morse när jag och sessan klev utanför dörren möttes vi av vacker vacker fågelsång. Tittade man upp i träden kunde man se de små skönsångarna sitta där och sjunga in morgonen , hur mysigt som helst. Att det dessutom var plusgrader ute förstärkte ju bara hela känslan av att våren annalkas. 

Senaste veckorna har det hela tiden varit små små tecken att vi kommer närmare sommaren. Det började med att jag märkte att det faktiskt var ljust både när jag åkte till jobbet och när jag åkte hem, bara en sån sak kan ju få vem som helst glad. Sedan kom plusgraderna och på det lite regn som fick snön att sjunka undan lite. Igår när jag var och käkade lunch i konserthuset så märkte jag under promenaden dit att solen faktiskt börjar värma med. Så himla härligt så jag vet inte vad :-)

Igår hann jag inte skriva så mycket som en rad här i bloggen, på jobbet hade jag fullt upp med ett massivt möte hela dagen där vi diskuterade utveckling och kravspecifikationer, sådär lagom upphetsande men dagen flöt på lika bra för det. Sen hämtade jag lilla sessan och sen lekte vi hela eftermiddagen och kvällen och avslutade det hela med en fin liten sagostund uppe på hennes rum. Hon e så mysig så man nästan dör :-D

Ska alldeles strax springa iväg på nästa möte här, idag kommer en leverantör och ska diskutera utvecklingsbitar på en av deras produkter. Lite roligare än mötet igår om du frågar mig. Hade nyss lönesamtal med min chef med, hade helt riktat in min på att direkt ifrågasätta den nya lönen och begäga facklig förhandling då jag hört att folk fått 3-4% påslag denna gången bara. Och då är det för två års löneutveckling då förra året rann ut i sanden då den tog sån tid på sig. Men hej hopp vilken överaskning man fick. Chefen var toknöjd med mitt arbete, eller mer än toknöjd till och med och gav mig ett påslag på hela 14% upp till närmare 40 laxar i månaden, så jag e rätt jäkla skitglad nu :-D 

Ha en underbar dag därute idag :-D det ska jag ha!!

Åh, dagar som den här hade man kunnat återuppleva gång på gång på gång. Som vi har myst härhemma idag jag och lilla sessan min. Det har varit allt från tokiga lekar där vi legat dubbelvikta av skratt, till tv-spel för att avslutas med en hel massa melodifestival. Hon är ju bara för go, och har en fantastisk förmåga att sga i sig av de intryck hon gör.

Så det har dansats, sjungits, kritiserats och hyllats. Vi lyckades även klämma in ett litet kärlekssamtal mitt i allt. När vi började prata om att Molly och Eric inte längre var ett par så var det tusen frågor om varför och allt som hör till. Men jag förklarade så gott jag kunde och tror hon tog in det mesta :-D

Hon avslutade att säga att jag aldrig får träffa någon för jag har ju henne <3 det är min gobit det. När hon lägger sin känsliga och kärleksfulla sida till som hon gjort idag kan man inte annat än låta glädjetårarna rinna och tacka allt som tackas går för att man är så fantastiskt lycklig lottad i livet som fått en så underbar dotter.

Vi har precis badat och liten sagostund ska ta vid, så nu skuttar jag upp och intar rollen som sagofarbror :-D

Ha en uuuunderbar kväll därute i landet!

God morgon alla glada!

Ojojoj som vi sovit härhemma inatt kan jag lova, min lilla sessa somnade ju i soffan till melodifestivalen igår, heeelt slut stackaren. Men allt som allt har hon sovit lite drygt elva timmar i sträck utan att så mycket vakna till en enda gång. Själv kom jag isäng lite senare men har ändå hunnit med att ta igen åtta timmars sömn ungefär. Så man kan lugnt säga att vi är pigga och utvilade härhemma idag :-)

Lilla sessan sitter och äter frukost nu och är på ett strålande humör, pappa smuttar på sitt morgonkaffe och funderar över vad denna dagen kan bjuda upp till. Vädret ute är lite halvtrist, det töar så är mest blött och blask ute. Så vi får se vad vi hittar på härhemma, kanske blir en tur till leklandet eller något sådant.

Måste ju berätta en sak, imorse när jag vaknade fann jag att jag hade fått ett sms från M. Blev först lite förvånad när jag såg hennes namn där på displayen. Sen blev jag faktiskt än mer förvånad när jag läste vad som stod i meddelandet. Hon började med att statuera att hon inte vill ha kontakt med mig, inte i något forum. Och det kan jag väl köpa, är ju inte så att jag "jagar" efter henne heller. Detta året har jag skickat två sms till henne, ett där jag frågade om hon ville ta en promenad i hemlingby för att bara prata av sig och ett på alla hjärtans dag där jag skrev en liten dikt för att göra henne lite glad. Något jag gärna gör med personer som har en speciell plats i mitt hjärta.

Vidare fortsätter hon sms:et med att säga att hon är tillsammans med någon som hon älskar och att hon inte alls är det minsta intresserad av mig. Och i mina ögon låter det ju kanonbra, hon om någon förtjänar att faktiskt verkligen vara lycklig efter allt hon gått igenom. Jag har ju under en ganska lång tid anat att hon träffat någon och har faktiskt glatts åt det. Som jag skrivit några gånger förr så är det jag saknar mest med henne just kompisdelen, att kunna prata om allt och framför allt kunna glädjas MED henne. För det är ju det jag gör, nog för att hon alltid kommer ha en speciell plats i mitt hjärta så glädjs jag ju givetvis över hennes lycka.

Sen fortsätter hon med att ställa frågan jag vet inte vad du har fått för dig men sluta snälla. Och här börjar jag bli riktigt fundersam. Nu vet jag inte om jag fått för mig något speciellt direkt. Har jag det så är jag inte medveten om det själv. Ja återigen, hon kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Men jag respekterar hennes önskemål fullt ut. Men att jag skulle fått för mig något av att ha skickat två sms i år vet jag inte riktigt om jag kan hålla med om.

Det hela avslutas med att hon skriver att både hon och hennes pojkvän upplever mitt engagemang som obehagligt och att det hela gått för långt. Här blev jag sittande som en fågelholk, alltså mitt engagemang? Jag har som sagt skickat två sms, sen åker hon oftast med när jag utmanar alla på vänlistan i wordfeud, och det har väl skett ett par tre gånger. Skulle detta upplevas som att mitt engagemang är obehagligt?

Det skulle vara om de läser denna bloggen då, men den är ju inte hemlig på något sätt och jag skriver ju bara mina tankar, mina funderingar. Men det är fortfarande bara mina tankar, mina funderingar, mina värderingar. Det är inte på något sätt riktat mot någon. Jag skriver för mig själv, och är det så att man tar illa vid sig så får man väl helt enkelt sluta läsa då?

Jag kan köpa om "engagemanget" skulle uppfattas som obehagligt om jag skickade massor av brev, eller skickade sms med jämna mellanrum. Men jag har som sagt haft på känn att hon träffat någon och det respekterar jag fullt ut. Jag blir fasen bara glad för det, återigen, jag glädjs med hennes lycka, jag vill ju inget hellre än att hon har det så bra det bara går.

Nåväl, ska inte älta det hela mer, jag känner inte på något sätt att jag "inkräktar" på något, det skulle vara dikten jag skickade på alla hjärtans dag då, men det fanns ingen annan undermening med den än att göra henne glad. Precis på samma sätt som att ge en kompis en kram eller några uppskattande ord för att de ska få en liten energikick.

Nu ska jag dock ta tag saker och ting härhemma, tror minsann min lilla sessa har något på gång :-) så ska ta på mig lek&bus-kepsen och fokusera på att få lillstumpan skrattande glad.

Ha en underbar söndag därute!

Ja det är nog jag det känns det som. Vet inte vad det är som händer runtom i världen men den senaste tiden verkar väninnorna ställa sig på rad hos mig för att prata ut om sina problem. Först var det ju hon som jag hjälpte i somras, som nu återigen sitter fast i ett förhållande som bara är destruktivt där killen behandlar henne riktigt illa. Men henne har jag fått på fötter nu och går allt som det ska så kommer hon stå på egna ben imorgon söndag. Jag önskar henne all lycka med det hon står inför imorgon. För hon kommer att må så sjukt mycket bättre bara hon kommer bort från honom.

Sen idag så kom nästa tjej för att prata om sina problem, fast detta var problem av en helt annan sort. Man skulle kunna säga att det var mer angenäma problem men ju mer jag lyssnade desto mer komplicerat blev det :-) Hur som helst så har hon träffat någon, som hon trivs fantastiskt bra ihop med, trots att det bara är i början av förhållandet så pirrar det sådär skönt i magen. Problemet är bara det att han bor en bit bort, närmare bestämt på gränsen till värmland. Så nu står hon i valet och kvalet över hur hon ska göra. Han vill ju inget hellre än att hon ska flytta dit så de slipper hela grejjen med distansförhållande. Men hon står och tvekar över hur hon ska göra, dels har hon ju barn som går i skolan här i Gävle och sen så är ju det hela ganska nytt med. Hjärtat säger en sak medan hjärnan säger en annan. Då hjärtat vill, säger hjärnan stopp och målar upp en massa praktiska problem. För att inte tala om vad som händer OM det inte alls funkar, har hon då flyttat i onödan?

Som för att spä på hennes problem så finns det en annan faktor att väga in i ekvationen. Det är nämligen så att det finns en kille här på hemmaplan som hon inte riktigt kan få bort från sina tankar. En kille som lockar henne mer än vad hon egentligen själv vill erkänna. Trots att de inte har någon kontakt längre så kan hon inte riktigt släppa honom.

Så man kan LUGNT säga att hon har det lite kämpigt just nu. Men min vana trogen så ställer jag alltid upp som bollplank och vi får väl se vart detta hamnar. Det är väl lite av min lott i livet har jag nog börjat inse nu, att ställa upp på andra och få dem att få det så bra som möjligt. Att visa och berätta för dem hur ett bra förhållande ska vara, medan jag själv fortfarande står ensam kvar som singel :-) Men men, en vacker dag kanske jag hittar rätt jag med, eller vänta nu, jag har ju redan hittat min livskamrat, fast där är problemet ett helt annat, hon vill inte ha kontakt med mig alls. Vilka problem man lyckats dra till sig :-/ men den som lever får se, kanske hittar jag och M tillbaks till varandra en dag, ingen vore gladare än jag, eller möjligen även min lilla sessa som saknar henne massor <3

Nu ska vi mysa till det i soffan framför melodifestivalen iallafall, magen e propfull av tacos och lillfröken är extra kelig och har mer eller mindre krypit upp i min famn så jag ska lämna bloggen och er läsare en stund för att helt och hållet fokusera på min dotter och melodifestivalen.

Ha en underbar kväll där ute :-)

Ja igår var det dags för genrep inför publik i Leksand. Poplight (tidigare känt under namnet gylleneskor) gjorde som traditionen bör en publikundersökning efter genrepet där 684 besökare tillfrågades om vilka deras favoriter var. Resultatet förvånar mig lite om jag ska vara ärlig.

1. Youngblood – Youngblood: 40,9% (280 röster)
2. Molly Sandén – Why am I crying: 17,7% (121 röster)
3. Andreas Johnson – Lovelight: 16,4% (112 röster)
4. Björn Ranelid feat Sara Li – Mirakel 7,6% (52 röster)
5. Love Generation – Just a little bit: 7,2% (49 röster)
6. Mattias Andréasson – Förlåt mig: 6,0% (41 röster)
7. Carolina Wallin Pérez – Sanningen: 2,9% (20 röster)
8. Maria BenHajji – I mina drömmar: 1,3% (9 röster)


Att youngblood skulle vara så överlägsna är väl det som förvånar mest. Okej att det är söta pojkar och säkerligen en riktigt bra dansshow. Men jag vet inte jag, tycker inte alls låten som sådan känns helt hundra. Framför allt tycker jag den påminner väldigt mycket om "Manboy" i refrängen, byter man ut ordet youngblood mot manboy i refrängen så skule det kunna vara samma låt.

Men vi får väl se om dalmasarna har en smak som övriga sverige håller med om. Jag står fast med mina favoriter denna veckan, Mattias Andréasson och Molly Sandén.

Vi får väl se hur det går nu ikväll, jag håller mina tummar!

Nu ska jag förbereda min lilla prinsessa härhemma för att åka till badhuset och hennes simskola.

Tjingeling på er alla där ute!

Äntligen fredag och äntligen helg. Imorgon är det återigen dags att sätta tänderna i ännu en delfinal i den så mysiga melodifestivalen. Denna veckan styr vi skutan mot Leksand där vi bland annat kommer få uppleva en självgod författares debut (och troligen enda framträdandet) i melodifestivalen. Dessutom ryktas det på förhand om en intern kamp mellan ett pojkband och ett tjejband. Hur spännande låter inte det?

Första bidraget ut denna kväll är pojkbandet Youngblood med sin låt "Youngblood". På förhand kändes denna ganska spännande. Dels för att mannen bakom bidraget, fredrik Kempe är en hejjare på att skaka fram hits. Han har dessutom själv varit med och handplockat ut gruppmedlemmarna så man tycker att det borde ju vara en ganska på förhand given succe? Men ajajajaj... Nu var det visserligen bara från repet jag sett men aj det var falsk, kändes plastigt som tusan. För att inte tala om den TYDLIGA likheten till Kempes egna gamla bidrag Manboy. Usch detta blev för mig platt fall, men så hade jag nog ganska höga förväntningar med. Showen blir säkert kalas, mycket dans och mycket effekter, men näe den går inte hem hos mig.

Bidrag nummer två är webjokervinnaren Maria BenHajji med sin "I mina drömmar" Faktiskt en ganska fin låt, jag missade helt att följa webjokern detta året men om man jämför med vad som vann förra året så känns detta klart mycket bättre. Bra röstresurser hos Maria med och dessutom en ganska maffig inramning med hela scenen fylld av tända ljus. Det som ligger henne i fatet lite grann är väl dels att hon är relativt okänd, dels att det inte alls verkar vara balladernas år i år. Så hon får det nog ganska svårt, men jag tycker låten är helt okej.

Bidrag nummer 3 är den gamle E.M.D hunken Mattias Andréassons solodebut i melodifestivalen. Han framför den egenkomponerade låten "Förlåt mig". Denna låten har en stor igenkänningsfaktor, det kände jag direkt när jag hörde den. Kändes lite grann som en mix av Timbuktu och Daniel Adams-Ray. Med sin sångrap i verserna och de starka uttrycken. Jag gillar denna låten, tycker den känns behaglig och han har ju röst så det räcker till även när han får ta i i refrängerna.

Bidrag nummer 4 är tjejbandet som ska kriga mot pojkbandet jag nämnde tidigare. Love generation gör comeback i melodifestivalen med låten "Just a little bit". Även denna gången ligger storproducenten RedOne bakom bidraget och han kan ju det där med att skapa hits. Jag gillade förra årets "Dance alone" tycker den borde ha tagit plats i finalen. Men detta året känns de faktiskt lite svagare. Scenshowen blir nog mäktig dock, men låtmässigt känns de lite svagare än förra året. detta är nog säkert en låt som växer med lyssningarna dock så man ska väl aldrig säga aldrig. Kampen pojk- vs tjejband vinns dock av tjejerna.

Bidrag nummer 5 så, det är Carolina Wallin Pérez som framför detta, kanske mest känd för sina covers på Kent-låtar. Något hon lyckats riktigt bra med, utan dina andetag är en fantastisk cover hon gjort på en fantastisk låt. Men nu är det alltså dags för henne att framföra något eget. Låten "Sanningen" är ganska Kent-influerad faktiskt. dock har hon inte särskilt mycket utstrålning på scen. Kändes lite som en tyst mus som stod där och sjöng. Lite synd för hennes röst kan ju annars vara fantastiskt skör. Men detta bidraget kommer få väldigt svårt att hävda sig på lördag.

Bidrag nummer 6, och ännu en artist som gör comeback i melodifestivalen. Denna gången är det Andreas Johnson som efter några års frånvaro återigen ställer sig på mello-scenen. Andreas är ju en sådan person som nästan alltid lyckas ta sig till final i melodifestivalen. Var väl egentligen bara när han parade ihop sig med Carola som han misslyckades med den bedriften. Låten "Lovelight" är en typisk Andreas-låt, gillar man hans musik kommer man även att gilla denna låten. Den är trallvänlig och osar lite arena-rock. Han hade visst inte en tanke på att deltaga i årets melodifestival men när hans dotter fick höra sången hemma hade hon uttryckt det så att "pappa denna kan du vinna melodifestivalen med" så det var ju bara att skicka in bidraget i sista sekund det och nu står han här på scenen igen. 

Bidrag nummer 7 är väl tävlingens hitills starkaste ballad, den framförs av Molly Sandén och heter "Why am i crying". Kanske sjunger hon om gamla flamman Eric Saade? Hur som helst så är låten en smäcktande ballad som innehåller hela Mollys röstspektra. Och hon har en fantastisk röst den tjejen det går ju inte att sticka under stolen med. Ska vi ha någon ballad till final så skulle Mollys låt passa riktigt bra. Men det är inte balladernas år detta året så man ska inte ta något för givet. Men frågar du mig så tycker jag helt klart denna låten förtjänar en finalplats.

Bidrag nummer 8, kanske hela tävlingens mest omskrivna nummer, är Björn Ranelid feat. Sara Li med sin "Mirakel" Vad kan en egenkär författare tillföra denna tävlingen kan man ju undra? Och pressen har skrivit spaltmeter efter spaltmeter om just Björn Ranelids medverkan. Låten kan man ju diskutera, musikmässigt är den lite småskön, men känns lite som en låt man kan sätta ihop med lite effekter i diverse musikprogram. Jag gillar melodin, jag gillar lite grann även refrängen, Sara Li kan både sjunga och se snygg ut, men den som förväntade sig att Björn skulle sjunga kommer bli besviken. Näe istället står han och pratar i verserna lite som att hålla ett föredrag. Om det är bra? näe inte särskilt, Björn är alltid Björn men någon musikstjärna blir han nog aldrig. Lite charmigt bidrag ändå kan jag tycka. Men absolut inte mer än så.

Ja tusan, denna veckan är nog lika svår att tippa som förra veckan, och där hade jag ju en del fel som ni säkert vet, även om jag lyckades någorlunda hyfsat iallafall. Denna veckan tippar jag lite grann efter egen känsla och inte så mycket över vad jag tror Sverige kommer att rösta fram. 


1. Molly Sandén (som sagt en ballad måste vi ha i finalen)
2. Mattias Andréasson (för den höga igenkänningsfaktorn)
--------------------------------------------------------------------
3. Andreas Johnson (för rutinen och en riktigt bra låt)
4. Love Generation (snyggt nummer)
--------------------------------------------------------------------
5. Björn Ranelid feat Sara Li (för refrängen och kultfaktorn)
6. Maria BenHajji (vacker låt, vackert framträdande)
7. Youngblood (Rädd för platt fall här)
8. Carolina Wallin Pérez (för den totala anonymiteten på scen)


Veckans varning får jag nog utfärda för Björn Ranelid, som med alla skriverier är den folk är mest nyfikna på. Han kan mycket väl få ett helt gäng med "kult"-röster och folk som tycker det är en rolig grej. Så jag skulle inte bli helt förvånad om han kanske till och med lyckades ta sig till andra chansen.

Ha det grymt därute nu så höres vi snart igen :-D 


Kraaaaaam

Försäkringskassan behandlar mig verkligen som om jag vore den skyldiga i frågan. Ni kanske minns att jag för nån tid sedan skrev att jag skickat in ansökan om underhållsstöd åt min lilla fröken. Inte för att jag behöver det utan mer för att kunna unna lillfröken lite mer extra. Hur som helst så angav mamman att våran dotter minsann bor växelvis mellan oss. På vilken planet då kan man ju undra? Alla i min närhet vet att lillfröken bor hos mig 80-90% av tiden. Mammans släktingar vet det, mina grannar vet det. Barnomsorgen vet ju vem som hämtar/lämnar mesta tiden. Vilket jag även skrev i min opponering för några veckor sedan där jag skrev att hon inte alls bor växelvis.

Nu igår fick jag brev från FK igen, nu begär dom in intyg på att jag har lillfröken mest och så mycket som jag har. Men alltså hur tänkte dom då? Jag är ensamstående pappa, det är inte så att jag har nån instans som bevakar mig dygnet runt för att se om jag har min dotter? Någon som kan skriva ett intyg på att så är fallet. Tycker det är märkligt, i mitt förra brev till FK lämnade jag dessutom referenser till barnomsorgen dit de kunde ringa och prata med dem. För att kolla av om mina uppgifter verkar stämma, och kanske till och med få vet att min dotter säger mest hela tiden och hon mest bor med pappan.

Men nej då, istället ska jag behöva försöka fixa fram intyg på det hela. Som om jag var den skyldiga, som om jag var den som ljuger om uppgifterna. För mammor kan väl aldrig ha fel? Tänk om de visste vilken fruktansvärt dålig mamma min dotters mamma var. Om hur lite hon bryr sig om sin dotter. Men nej nej, enligt praxis är det alltid mamman som har rätt och pappan som ljuger. Så nu har jag det delikata uppdraget att skaffa fram intyg på att lillskruttan bor med mig. Så får väl gå runt och knacka dörr därhemma och fråga om grannarna vill skriva på ett intyg om att hon är hos mig mest hela tiden.

I min bedömning skulle jag gjort som så att jag hade beviljat underhållsstödet. Sedan hade det fått vara upp till mamman att bevisa vilka dagar hon haft sin dotter för att slippa betala tilbaks dem. Men det såklart, en mamma kan ju aldrig vara den skyldiga i ett sådant fall. 

Om jag blir irriterad? lite då kanske :-p men mestadels less över hur viss byrokrati fungerar här i landet och hur vissa gammeldags antaganden faktiskt fortfarande ligger till grund för beslut idag. Vi lever trots allt i 2012 nu, inte på 80-talet (även om det hade vart rätt charmigt det med off topic )

Nåväl, nu ska jag skriva ihop nåt bra brev och klura på hur man skulle kunna utforma ett intyg. För en sak är säker, detta kommer mamman INTE undan, inte efter allt hon gjort mot både mig och min dotter.

Kärlek till er alla <3

Idag var det en fröjd att vakna upp, somnade ifrån allt igår och glömde till och med bort att ställa mobilen på ringning. Men jag vaknade fantastiskt utvilad fem minuter innan jag brukar kliva upp. Det var nästan så att man kunde ana hur solen var på väg upp utanför fönstret med, ett riktigt härligt uppvaknande helt klart.

Strax efter att jag klev upp vaknade min lilla sessa med ett stort leende. Kunde inte låta bli att smita in och sätta mig i henes säng för att morgonkramas lite, och hon var inte sen på noterna. Sen låg hon och sträckte på sig så att hon sparkade lätt i väggen och utbrister nöjt: aaah pappa det är skönt att sträcka på sig och sparka i väggen!

Hon är bara för go, tänk vad lyckligt lottad man ändå är i livet som förärats med en sådan fantastisk och underbar liten tjej. Jag skulle nog faktiskt kunna skriva en hel bok om hur fantastiskt bra vi har det ihop, och hur våran kemi fungerar klockrent ihop. Tveksamt om någon skulle läsa boken men för egen skull hade det kanske varit kul att ha, och säkerligen för lillskruttan när hon blir stor :-) får nog ta och fundera på det där lite.

Andra saker som hon kommer få när hon blir stor är ju annars boken "mina första år" där jag försökt vara så nogrann det bara går med att fylla i alla små saker som händer med tiden. Dessutom sparar jag ju hennes teckningar, hon ritar väldigt väldigt mycket så jag får mappa ihop dem och spara undan dem med årtal för att hålla isär dem. Häromkvällen när jag satt och plockade i hennes rum så passade jag på att magasinera undan lite grann. En del saker hon ritat/pysslat är helt otroliga. Att klippa ut figurer ur ett papper för att sedan tejpa/klistra ihop med ett annat så det blidar otroligt fina alster. Hon är kreativ och uppfinnesrik min älskade dotter. 

Som pappa kan man ju inte annat än att stimulera det så gott det går. För det liksom vilja att hela tiden lära sig saker har hon fått från mig. Och om jag fortsätter låta henne känna att det är lika roligt som hon gör nu så kommer hon ha med sig det som tusan när hon blir större sen, min DUKTIGA prinsessa :-)

Pappa är för övrigt lite sugen på att lära sig något nytt han med, men jag vet inte riktigt vad det skulle vara. Jag hade ju en fantasi i höstas om att jag skulle lära mig spanska, för det har jag alltid viljat lära mig, tycker det är ett fantastiskt fint språk. Jag hade ju till och med en privatlärare på gång och då blir det hela bra mycket lättare faktiskt. Och ja, den läraren var the one and only M :-) 

Det är helt otroligt hur mycket man kan sakna kontakten med någon så som jag saknar kontakten med henne egentligen. Det är inte så mycket henne som så utan mer kontakten, hon var så jäkla lätt att prata med och hade så sjukt bra värderingar och funderingar på livet vilket gjorde henne fantastiskt lätt att just prata med. DET saknar jag nog mest av allt. Resternade saker så som hennes bländande skönhet, hennes otroliga ögon och gnistrande skratt eller hennes fantastiska sexighet, ja det är saker som följer med på köpet det :-D Men kontakten och att kunna prata av sig om allt mellan himmel och gjord är det jag saknar mest. Det enda jag vet är att jag VILL glädjas med henne, men jag har ingen aning om vad hon ens gör nuförtiden. Mer än att hon tar examen nu till våren. 

Nåja, jag ska inte svamla mer, men ibland är det skönt att rensa ut sina tankar, få ner på pränt det som rör sig i skallen. Men nu ska jag springa och haffa åt mig lite kaffe och fortsätta njuta av denna fantastiska vinterdag. Jag hoppas ni gör det samma där ute i vårat avlånga land!

Kram på er!

Brr, fingrarna känns så där lagom stela just nu så eventuella stavfel skyller jag helt och hållet på det, bara så ni vet! Men jag tog tillfället i akt och skutta ut på lunchen och hamnade som av en händelse promenerandes längs hälsans stig, eller möjligheterns stig som den även benämns i vissa kretsar.

Kan ju säga som så, nog för att stigen är vacker att promenera längs men idag bjöd då sannerligen inte vädergudarna på någon av sina skönare miljöer. Det blåser snålkallt och snöar lite lätt om vartannat. Dessutom ligger temperaturen närmare nollan så den här råkalla fuktiga kylan sveper om en hänsynslöst. I kombination med vinden som kyler dig genom alla kläder som finns så skulle jag sammanfatta promenaden som kall, eller iskall men samtidigt värmande.

Värmande på vad sätt då kan man ju undra? Jo för att det var skönt, att få promenera och rensa tankarna lite. Det bästa med att ta lite längre promenader är just att man kan ta sig tid till att fundera, och bearbeta sina funderingar. Något som jag tror många helt och hållet glömmer bort i dagens samhälle. Vi går ju mer och mer åt ett samhälle där allt bara ska stressas förbi för att visa resultat. Folk tar sig helt enkelt inte tid över att reflektera över sin egen situation.

Men det gör jag, och jäklans jag mår så bra av det. För jag mår verkligen så otroligt bra nu, när jag reflekterar över mitt liv och saker och ting som händer runt det kan jag inte annat än att njuta, och glädjas över hur fantastiskt lyckligt lottad jag är. Jag har världens finaste dotter, jag har ett jobb som jag trivs så in i bomben med. Jag har vänner runt omkring mig som jag skulle ställa upp på när som helst, likväl som att jag vet att de skulle ställa upp på mig om så krävdes. 

Just nu har jag en nära vän som har det jobbigt, jag tror jag skrivit om henne innan, om att hon befinner sig i ett förhållande där killen bara suger ur hennes energi, där hon försöker och försöker att blåsa liv i det men där killen inte alls gör samma sak utan mer glider med som på en räkmacka. Jag fick ju henne att inse att så ska man inte ha det i somras, då tog hon även klivet och lämnade honom. Så glad och lycklig som hon var efter att hon lämnat honom har jag nog aldrig sett henne. Men så gick det nån månad och killen kom krypande och visade uppskattning och en helt ny sida av sig själv för att få henne tillbaks. Och hon föll för det, för innerst inne så älskade hon ju honom. 

Jag varnade henne då för att ta det försiktigt, att lyssna på signalerna och dra sig ur om varningsklockorna började ringa igen. För jag ville itne se henne trilla neråt i förfallets spiral ännu en gång. Men samtidigt lyckönskade jag ju dem bägge och hoppades verkligen på att det skulle vara bra, att han verkligen reflekterat över hur illa han faktiskt behandlat henne innan. 

Men jag hade fel, eller rätt, beroende på hur man ser det. Han är tillbaks i sitt gamla jag och min väninna mår allt annat än bra. Hon håller på att sakta glida ner i den spiral som bara leder till självfördärv. Killen behandlar henne mer eller indre som luft och trots att hon fixar och trixar och anordnar saker de kan göra tillsammans så ger han inget tillbaks utan glider bara med på en räkmacka. Dessutom försöker han trycka ner henne genom att då hon vill prata om deras förhållande lägga över skulden på henne, att det är hennes fel att de har det struligt. När det i själva verket bara är hon som kämpar.

Men hon har återigen vänt sig till mig för stöd och jag stöttar henne så gott jag kan. Hon skräms lite grann över hur jag kan se genom hennes fasad och berätta för henne saker om henne själv som hon inte sagt till någon annan men det är sån jag är. Jag kan läsa människor, både på gott och ont. På gott för att jag kan glädjas med folk i min närhet när jag ser deras lycka och på ont för att jag personligen lever mig in i den smärta andra har när jag ser att de mår dåligt. 

Men jag finns där, alltid för de jag har nära, har alltid gjort och kommer alltid att göra, för det är jag. 

Nu har vi pratat en del och hon kommer att lämna honom igen, hon förstår att det är inte såhär det ska vara. Man ska inte behöva ligga sömnlös om nätterna och fundera på vad som är fel på en själv när det i själva verket är honom det är fel på, när det är han som är energitjuven som stjäl all hennes energi. 

Jag glädjs med henne, och hoppas hon tar sig ur det nu, innan det är för sent. Jag vill se hennes glädje igen, förblindas av hennes utstrålning och den lycka som hon alltid lyckats sprida när hon mår bra. När hon är sig själv!

Nu har förresten fingrarna tinat, fortfarande lite frusen i armarna men det är inget som inte lite kaffe kan råda bot på. Så nu ska jag bege mig mot kaffeautomaten och värma upp min frusna, men lyckliga kropp.

Kram på er alla!

Ja då går vi in på vecka tre i cirkusen vi kallar melodifestivalen. Och så här långt måste jag säga att jag är fasligt nöjd med alla resultat som varit. Ser ut att bli en magisk final den saken är säker. Men nåja, nu ska vi inte prata om den riktiga melodifestivalen utan istället om nostalgitrippen tredje chansen :-)

Förra veckan så tog sig Magnus Carlsson och Ola vidare direkt till final. Jag hade med Magnus men hade Ola till Andra chansen. Annars hade jag inte så mycket rätt där, till andra chansen tog sig Pauline och Anniela (och hur hon gjorde det med den falsksången är mig en gåta). Så varken BWO eller Andrés Esteche tog sig vidare, lite synd då det faktiskt är bra låtar.

Hur ser det då ut denna veckan? Ja nu börjar det smyga in fler och fler gamla favoriter och det blir svårare och svårare att välja ut vad man vill ha med. Ett undantag denna veckan dock, vinnaren är lika självklar som amen i kyrkan, och det står jag för till 100% Detta är denna veckans startfält:

Sankt Valentin, eller Valentinus som han hette innan han blev helgonförklarad var en präst i antikens rom. Under denna tiden fanns det en elak kejsare som jagade kristna för glatta livet. Kristendomen var inte alls något som kejsar Claudius II accepterade. När det framkom att Valentinus vigt kristna par ställde Claudius ett ultimatum till honom. Han fick välja mellan att avsäga sin tro eller dömas till döden. Han valde det senare och just den 14 februari verkställdes hans dom då han halshöggs på Roms gator.

Först flera hundra år senare var det påven Gelasius I som bestämde att Sankt Valentin skulle äras med en minnesdag just den 14 februari. Historien växte och blev stor i Frankrike och England under medeltiden då även kopplingen till romantik och kärlek sägs har lagts till. Anledningen till detta sägs vara att just under februari var det många fåglar som fann sina partners för det kommande året. Och det i kombination med Sankt Valentins martyrdöd den 14 februari ledde fram till det som vi idag kallar för Alla hjärtans dag.

För mig är detta en av årets höjdpunkter, det är ingen hemlighet att jag älskar kärleken och vad kan då vara bättre än dagen då man just hyllar denna. Det är något speciellt med att uppvakta någon man tycker om, att få se tecken av uppskattning i deras ögon. Att få visa genom ömhet, närhet och kanske någon gåva att just den personen är speciell. Nu gillar jag ju givetvis att göra detta alla årets dagar men just under Alla hjärtans dag så är det speciellt.

I år har jag ingen jag riktigt kan uppvakta dock, vilket känns lite trist. Givetvis kommer jag gulla lite extra med min dotter när jag kommer hem idag, hon om någon är ju värd all kärlek som finns. Men samtidigt är det kul att kunna uppvakta någon vuxen person med, någon som har en speciell plats i mitt hjärta. I mitt hjärta finns det förutom min dotter bara en jag faktiskt vill uppvakta. En person som gjort ett fantastisk intryck på mig. Hon är den allra finaste person jag stött på under mitt liv. Problemet är bara det att det är en ganska ensidig uppvaktning då hon inte vill ha med mig att göra. Men för mig gör det inget, huvudsaken för mig är att hon är lycklig, det gör mig glad. Jag kunde dock inte låta bli att skicka ett sms med en liten dikt och massa kramar till henne, även om hon inte tar till sig den så hoppas jag iallafall att hon ler lite när hon läser och att det kanske någonstans inom henne värmer lite med.

Nu var det ett bra tag sedan vi sågs men trots detta så har min älskade dotter inte glömt. Hon finns med i hennes tankar mest hela tiden med. I julas hade hon utan min vetskap pysslat och fixat ihop en alldeles egen julklapp som hon dessutom slagit in alldeles själv. På lappen som hon sedan klistrat på hade hon skrivit hennes namn. Det var så himla fint det där så jag fick en liten tår i ögat. Att hon sedan under hela julen frågade när hon skulle få ge henne julklappen gjorde bara det hela ännu finare. 

Vi pratade i lördags och lite grann i söndags om just kärlek med varandra jag och dottern min. Vissa stunder är hon så jäklans klok och vuxen i sitt sätt så man blir alldeles paff. Men hon påminner mångt och mycket om mig och hur jag fungerar så jag antar att hon tar efter mig. Hur som helst så under söndagseftermiddagen var hon uppe på sitt rum och lekte. Efter en bra stund kom hon ner med en av de finaste teckningarna jag sett henne göra. Det var en teckning med en grön och fin gräsmatta, några träd, en gul och fin sol. På gräsmattan var det två små figurer ritade och ovanför dem hade hon ritat fem stycken röda hjärtan. Längs ner hade hon skrivit "till mi.. från el....." Det där var ännu en sån stund då jag blev alldeles paff över hur fin hon är, och även över hur stort intryck M har gjort på henne. Hon förklarade att de två presonerna på bilden var just M och hon själv. Sedan förklarade hon att jag var inte med på bilden för att jag var någon annan stans med hennes barn.

Jag vet egentligen inte vad man kan säga om det hela men det påverkade mig starkt. Men allt min älskade dotter gör påverkar mig starkt och detta är precis hur hon är. Som pappa upp i dagen, älskar henne så jäklans mycket så vet inte vad <3

Nu vill jag att ni alla därute tar hand om era nära och kära, om ni inte gett dem uppskattning innan så gör det idag. Hylla kärleken och njut av närheten. Sprid ERAN kärlek vidare och få andra att må bra.

Massor av kramar till er alla!

Usch och fy vad ledsen jag känner mig inombords just nu. Då min lilla sessa är hos mamman så tänkte jag att jag kunde sätta mig i hennes rum och plocka lite. Rensa undan lite gammalt skräp, sortera in och spara hennes teckningar och bara sådär allmänt städa lite. Satt och log och skrattade för mig själv flera gånger om när jag gick igenom alla teckningarna och leksakerna och mindes tillbaks på när vi gjorde dem och lekte med dem. En massa varma och mysiga minnen som for genom min kropp då vill jag lova.

Men så förändrades den mysiga känslan till en sten som knöt sig i magen. Jag hörde hur min telefon ringde och sprang ner för att svara. Såg att det var mammans nummer så förstod att det skulle vara min lilla sessa som ville säga god natt. Dock hörde jag direkt att hon var ledsen, det var något som inte alls var som det skulle. Så jag frågade henne om hon var ledsen, då började hon gråta okontrollerat och nästan skrek ut JA, PAPPA JAG SAKNAR DIG... Jag kände direkt hur mina tårkanaler fylldes och svämmade över. Jag försökte trösta henne och fråga om allt var bra annars men hon kom bara tillbaks till att hon saknade mig.

Saken är den att igår kväll när jag lämnade henne hos mamman så bestämde jag och sessan att jag skulle hämta henne idag. Men så under eftermiddagen idag fick jag ett meddelande från mamman där hon skrev att hon skulle hämta idag för att sessan sagt det på morgonen. Okej tänkte jag väl just då att barn kan ju ändra sig snabbt. Men så frågade jag henne nu i telefon om det, eller jag sa till henne :
- Ja jag trodde jag skulle hämta dig idag jag, men så fick jag meddelande från mamma att du ångrat dig och att du ville att hon skulle hämta dig.

Då började hon gråta ännu häftigare och hulkade liksom fram, ho ho hon tv tvi tvingade mig, ja ja jag ville inte men ho ho hon tvi tvingade mig.....
Asså jag blir så jäkla arg ibland, mamman beklagar sig över att hon tycker det är jobbigt att ta hand om henne, gnäller över minsta lilla som om det var hon som var barnet och min sessa den mer mogna. Men så tvingar hon henne att vara där och vantrivas för att slippa betala underhåll...fy fan för en del människor, jag skiter fullständigt i underhållet sålänge jag har en lycklig dotter, men mamman borde samtidigt få lära sig att allting blir inte alltid som man vill och för egen vinnings skull...

Usch det var en känsosam stund, hon är så fin min dotter, och jag älskar henne över allt annat, och hon älskar mig mer än något annat på denna jord. Vi har det så jäkla bra tillsammans.

Kärlek <3

Känns ungefär som om jag genomlidit ett par hundra svåra år, har gjort tappra försök att bearbeta ögonlockens muskler genom att pumpa kroppen full med koffein men det verkar inte fungera så bra. Jag borde helt klart sova mer om nätterna och sluta upp med att fundera över livet och dess vändningar :-)

Funderar faktiskt på att vända ryggen mot dörren, lägga upp fötterna på fönsterbrädan och bara sluta ögonen en liten liten stund. Risken finns ju att jag tvärsomnar men va fasen, må så vara då. Jag jobbar ju ganska fritt och då får man lov att unna sig en lur då och då :-D

Idag ska min lilla sessa sova hos mamman, buhuu buhuu! Jag gillar det inte alls, eller tja, jag gillar ju det så sett att mamman KANSKE tar lite ansvar så att sessan även får en mamma i sitt liv. Men jag gillar inte tanken på att sitta själv hemma och veta att hon inte ligger och sussar på övervåningen. Sålänge jag har henne runtom mig så slipper jag dessutom massa dryga tankar och funderingar. Men även där, alla funderingar leder dig framåt och då får det väl vara befogat. Även om jag många gånger TYCKER mig hamna i en oändlig loop där saker och ting spelas upp igen och igen och igen och där jag desperat försöker påverka utgången utan att lyckas. 

Nåväl, låt mig säga som så, det jag faktiskt HAR fått med mig är ju att jag aldrig skulle hamna i samma situation igen. Men det jag egentligen VILL få med mig är att kunna lägga det bakom mig, att få min ursäkt accepterad och kanske till och med kunna ta upp en lättare kontakt igen.

Ja ja, jag vet vad ni tänker, han lever i en dröm, en utopi, det kommer aldrig att bli så. Men jag struntar i om ni tycker så :-) för JAG tror nämligen på att vi någon gång i framtiden kommer att kunna umgås och prata med varandra igen. Två personer som lever längs samma livslinje kommer oundvikligen att stöta på varandra igen. Säg att det tog närmare 40 år innan våra vägar möttes första gången. Då kommer vi garanterat att stöta på varandra igen innan 80 :-D och även om det skulle dröja såååå länge så skulle jag lätt kunna tänka mig att sitta och mysa tillsammans som 80-åringar med våra respektive barnbarn springandes runt våra fötter :-) Ju mer jag tänker på den bilden ju mer gillar jag den. Det är ett mål väl värt att kämpa för.

Vi lever alla och lär av våra misstag, ingen människa här i världen är perfekt. Men om man inte tillåts göra misstag längs vägen så lär man heller inte sig något nytt. Och detta är något jag verkligen står bakom. Jag personligen förlåter det mesta, och särskilt om jag ser hur ångerfull personen är, för då VET jag att han eller hon aldrig kommer att göra det igen. Har man fått se in i ångesten hos en annan människa så förstår man även hur denne påverkats av det hela. 

Så mitt råd till er därute är, var inte så hårda, var inte så långsinta. Känns av, lyssna, förstå människorna runtomkring er. Och istället för att vända dem ryggen om de gör något fel, prata med dem, förstå dem och stötta dem. Du ser i en annan människas ögon om denne lärt sig av sina misstag, det kan vem som helst se. Var lite mer förlåtande mot era nära och kära :-)

Nu känner jag hur den där lilla luren jag skrev om nyss kommer smygande på mig. Då resten av företaget passar på att ta sin fika så passar nog denna stolta pappan på att ta sig en liten mikrolur :-)

Ha en helt sagolik fortsatt måndag!

Ja jag sa ju att det var svårtippat denna veckan. Vilket man även kan se på mitt resultat i den tipp jag la ut i fredags. Men ändå ganska bra, Sonjas ballad hade kunnat placera sig bättre, även om den direkt får mig att tänka på en disneyfilm så sjunger hon ju ändå fantastiskt bra.

Men jag är riktigt riktigt nöjd ändå, min absoluta favorit redan tidigt var ju David Lindgren, var rädd för att hans anonymitet skulle ligga han i fatet men låten var riktigt riktigt bra så det gick ju vägen hela vägen till final trots allt. Vilken final vi verkar få i år förresten, ser starkare ut än någonsin. Vilket känns ganska typiskt då jag faktiskt hade biljetterna i min hand om jag bara valt rätt antal från början -.- Hade ju varit grymt kul att få vara med i Globen i år igen. Och även om nu inte M hade viljat följa med så hade det nog kunnat bli hur kul som helst ändå.

Får hålla tummarna i de tävlingarna jag är med i, för melodifestivalen på plats i Globen är en upplevelse utööver det vanliga, i love it!

Kan ju nämna att lilla sessans favoriter var Timotej och Mimi Oh, hon skuttade glatt omkring och fullkomligen skrek "det går får långsamt" här hemma :-) så söt så söt. Och ja, ibland kan det ju kännas som att det går för långsamt när två personer vill samma sak. Men omständigheter kan göra att det iblad måste få gå långsamt, det om något har jag lärt mig. Hade vi fått kontakt lite senare så vet ingen vad som hade kunnat hända, eller så var jag något som hon behövde för att slutligen ta det där klivet bort från det gamla och sårade förhållandet. Så jag fyllde kanske iallafall någon funktion för henne, och det är jag glad för, hon förtjänar det bästa!

Nu ska jag inte babbla mer om det, det är som det är och blir som det blir :-)

Ha en fortsatt trevlig kväll och en lika trevlig söndag :-)

Kram

Ah just nu leker livet för mig, herregud vad allt bara är så himla mysigt. Imorse vaknade jag av att min lilla sessa kom inkrypande i sängen och la sig brevid och pussade mig på pannan. När jag vaknade frågade hon om änglarna viskat något till mig om henne inatt. Då gav jag henne svaret att ja dom har varit och viskat i mitt öra inatt. De har berättat för mig vilken fantastiskt duktig och fin tjej du är... Då sken hon upp i jordens leende, sa tack pappa och sedan sprang hon in på sitt rum och satte på bolibompa.

Så jag fick ligga och dra mig en stund, och låg där på rygg och stirrade upp i taket med ett leende på läpparna och insåg att jag har det verkligen så jäkla bra. Jag har jordens mest underbara dotter och jag skulle ta mig tusan göra precis vad som helst för att skydda henne. Och jag gör redan allt i min makt för att ge henne en så bra uppväxt som bara går. Allt som jag själv aldrig fick som barn, allt jag någonsin önskat mig som barn. uppmärksamhet, tacksamhet, kärlek, känslan av att man var speciell....

Sitter som bäst och myser med min kaffekopp i handen, vi har ätit ägg till frukost och sessan är återigen uppe på sitt rum och surfar runt på bolibompawebben tror jag. Jo förresten, jag undrar jag om inte lillfröken swishade förbi i tv:n igår, i somras när vi var på furuvik och tittde på Eric Saade så spelade de in wild kids därifrån. Sessan vinkade till dem då de satt uppe på taket till mixerbordet och de hade vinkat tillbaks. Men när de sen svepte över publiken så tror jag minsann lillfrökens hjässa skymtade förbi :-) själv var jag helt under då hon satt på mina axlar under hela konserten :-)

Fick mig att le lite faktiskt, vet att även M korsade wild kids inspelning, fast det var förra veckans avsnitt, när de befann sig på rullsand :-) Så skönt parallella liv vi faktiskt har. Nåväl, bara jag som reflekterar över det men jag är fortfarande ganska klar över att hon var min själsfrände. Energin som fanns mellan oss var ruskigt speciell och liknade inget annat jag känt förut.

Nåväl, nu ska jag ge mig ut här, lilla sessan står och stampar ute i hallen, ivrig som bara den över att få komma till simskolan :-)

Ikväll melodifestival! Älska!

Ha en underbar lördag

Sitter med ett stort stort flin på mina läppar och konstaterar att det nu bara är lite drygt två timmar kvar tills det att jag åker och hämtar upp min lilla sessa och gör HEEELG igen. Så himla skönt och så mysigt så jag vet inte vad. Innan vi åker hemåt ska vi dock passa på att handla lite gott till morgondagen. Lördag och allt och då lär man ju få unna sig lite, för att inte tala om att det faktiskt är stor mysstund framför melodifestivalen på kvällen. Ser redan fram emot det, men å andra sidan har jag gjort det sen i höstas mer eller mindre. Retar mig lite än idag på att jag missade skriva in antal biljetter när jag skulle in och boka biljetter till finalen i höstas. Jag var ju först in på ticnet, snabb som en vessla klickade jag mig fram och fick biljett på rad 1, igen! Men så såg jag att jag bara valt en biljett och när jag skulle ändra det så hängde sig hela faderullan för mig så jag fick snopet stå utan biljetter :-( jag som hade tänkt överraska någon med dem, någon fantastisk människa som säkert ni som följer mig vet vem haha, så genomskinnlig är jag :-D men det bjuder jag på!

Så var fredagen här och svt har släppt små korta 1-minutsklipp av samtliga bidrag som ska tävla imorgon kväll. Innan jag går djupare in på respektive bidrag måste jag reflektera över vilken drastisk kvalitetssänkning det är denna veckan. Om det var lätt förra veckan att plocka ut vinnarna, och Loreén i synnerhet, så är det bra jäkla mycket svårare denna veckan. Efter första genomlyssningen hittar jag inget bidrag som ger mig någon wow-känsla. Vilket känns lite skrämmande. Man får ju hoppas på att svt inte lagt alla mellanmjölksbidrag i en och samma deltävling, det vore sannerligen inte rättvist mot de bra bidragen som faktiskt blir utslagna i en tightare deltävling.

Bidrag nummer 1 och först ut är Ulrik Munther med "Soldiers". Ulrik som är debutant i melodifestivalen har ändå viss vana från liknande engagemang då han vann lilla melodifestivalen för något år sedan. Sedan dess har han växt fram och blivit lite av en flickfavorit bland de svenska ungdomarna. Något som säkerligen kommer påverka resultatet på lördag. Han är söt som socker och sjunger med sin typiska röst som många säkert kommer känna igen, lite raspisgt och skört sådär. Hur är det med låten då? Ja på genomlyssningen kändes det som lite falsksång letade sig in, men det är väl som sig bör under ett rep. Kan tänka mig att det kommer låta bättre på lördag. Annars så är väl detta en av de starkare sångerna denna veckan. 

Bidrag nummer 2 är Top Cats med sin "Baby doll". Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka eller tro. Jag förstår fullt ut att det handlar om mångfald och en bred musikspridning i melodifestivalen men jag personligen kan ändå inte säga att jag tycker rockabilly hör hit. Man ska ju tänka sig att vinnaren av melodifestivalen ska representera Sverige i Baku, och jag undrar jag om europa är redo för rockabilly. Låten som sådan känns som en lite billigare variant av förra årets rockabilly-låt (Playtones - The king). Förra året tog sig playtones till final, men jag undrar jag om deras kollegor i genren lyckas med samma bedrift i år.

Bidrag nummer 3 bjuder på en pampig Eurovisionballad framförd av Sonja Alden. Att just Sonja skulle framför en ballad känns ju inte direkt som en överraskning. Men det är också vad hon gör allra bäst. Hon har en röst som passar till dessa låtar och gör det lätt för mig som lyssnare att ta till mig låten. Låten hon ska framföra heter "i din himmel" och bjuder på ett brett register där hon tvingas sätta sin röst på prov flera gånger. Nu behärskar hon ju sin röst riktigt bra så någon fara på taket är det inte. Låten är fin, en lustig känsla som jag fick inom mig när jag hörde den var att den skulle kunna vara tagen från en pampig disneyfilm. Jag ser nästan framför mig hur scenen med denna sången skulle vara med. Men som sagt, det är en pampig låt och Sonja är alltid Sonja.

Nu går vi in på vad jag skulle vilja kalla mellanakten, för här följer ett par bidrag som i mångt och mycket påminner om varandra. 
Men bidrag nummer 4 är Andreas Lundstedt med "Aldrig aldrig" Från vad det verkar så följer ett ganska synkat dansnummer med denna låten. Vilket säkert kan behövas, för den ger ingen wow-känsla. Rytmen känns okej, melodin likaså. Sångmässigt blandas falsett med mer vanlig sång. Budskapet i texten är bra. Men jag kan inte låta bli att känna att den saknar något. Finns liksom ingen riktig edge på den. Skulle inte skadad med lite Alcazar-influenser faktiskt.

Bidrag nummer 5, nu kom kom kommer förra årets genombrott Timotej med en ny låt. Den som väntar sig en ny "kom kom kom" blir nog besviken. För detta är ingen sång som sätter sig på hjärnan direkt utan kräver en hel del genomlyssningar. "Stormande hav" är en låt som blandar lite upptempo med det inslag av klassiska instrument, något som blev Timotejs signum förra året. Tjejerna är lika snygga som vanlig och precis som förra året så känns dom inte helt synkade på scen utan står var och en och dansar lite för sig själv. Men det är lite så dom är. Det är alltid svårt att komma tillbaks till melodifestivalen efter en sådan succe de gjorde förra året. De når inte hela vägen fram, men låten som sådan är ändå helt okej tycker jag.

Bidrag nummer 6 är David Lindgrens "Shout it out". David kanske inte är känd för den stora massan och det kommer troligen ligga honom i fatet. När han inte deltar i melodifestivalen är han musikalartist. Så det här med showbiz och att stå på scen är ingen ny företeelse för honom. Låten är en riktig clubdänga, jag gillar den faktiskt, kan lätt se hur denna kommer spelas på diskotek över hela landet framöver. Lite technoinspirerat discodunk med en refräng som faktiskt får en att vilja stoppa händerna i luften. Jag hoppas hoppas dock att han röstmässigt låter bättre på lördag, för där kändes det svagt. Men låten ger jag tummen upp.

Bidrag nummer 7 är Mimi Oh med "Det går för långsamt" Oj känns lite grann som att Mimi tagit sig lite vatten över huvudet och försökt klämma in en massa intryck från andra artister och låtar i en och samma låt. Som att stoppa det som går på radion i en gigantisk mixer och blanda väl, sen det som kommer ut är "det går för långsamt" Verser och refränger känns inte riktigt som de hänger ihop. Men för den sakens skull så är refrängen lätt att tralla med till, så man ska aldrig säga aldrig. 

Sista bidraget ut denna kväll är jätten från Gävle, Thomas Di Leva med sin "Ge aldrig upp" För den som älskar Di Leva kommer detta bidraget inte göra er besvikna. För det låter, luktar och är Di Leva i ett nötskal. I texten hittar du stjärnor, kosmos och kärlek även melodin känns som en typisk Di Leva-låt. Den är ganska svårtippad dock, hur är det med hans popularitet runtom i landet nuförtiden? 


Ja jäklar, hur i hela friden ska jag lyckas tippa det här, känns som att det kan gå preeeeciiis hur som helst. Jag skulle nog kunna säga att Ulrik Munther kommer gå till final med hjälp av sin pojkaktighet och ivrigt påhejjande tonårstjejer, finns nog även en och annan mamma därute som charmas av denna gosse :-) Men efter han är det riktigt svårt. Men jag tror så här denna veckan:

1. Ulrik Munther
2. Sonja Alden
------------------------
3. Timotej
4. David Lindgren (önsketänkande!)
------------------------
5. Andreas Lundstedt
6. Mimi Oh
7. Thomas Di Leva
8. Top Cats

Men som sagt, denna veckan kan gå precis hur som helst. Min personliga favorit denna veckan är David Lindgren, gillade den låten och jag hoppas verkligen sången låter bättre och inte lika tyst på lördag :-) Killen kan ju dessutom själv breakdansa, bara en sån sak... so put you hands up to the sky!

Hon är ju bara för go min lilla sessa. Igår när jag hämtade henne hos sin dagmamma så var hon så himla glad över att se mig igen så hon sken verkligen ikapp med den nergående solen. Kastade sig upp i min famn och sprang sedan för att hämta teckningar som hon gjort till mig. Teckningar med hjärtan och där hon skrivit "jag älskar pappa". Det är så otroligt underbart att ha detta magiska band till min dotter, jag önskar alla får uppleva det på samma sätt som jag får.

När vi sedan satte hos i bilen så började hon prata lite grann med gråt i rösten. Då berättade hon att hon och mamman skulle flytta. direkt frågade jag va? vad menar du nu? skojar du med mig eller? Då frågade hon om jag inte visste om det redan men då jag aldrig hört talas om det så utbrast hon "jaha, nu har mamma ljugit för mig igen, hon sa att du visste om det!" Men det kom som en nyhet för mig så jag frågade vad det rörde sig om. Visade sig att de visst pratat om att mamman skulle flytta till Sätra. Något lilla sessan tyckte var lite sisådär. Men då sa jag till henne att det är väl inte du och mamma som ska flytta, du vill väl helst bo med mig iallafall, då sken hon upp och sa att ja det är klart, pappa är ju bäst, klart jag vill bo med dig!

Det första som for genom mitt huvud var dock praktiska saker, som hur tänker hon nu mamman? Jag har bestämt att min sessa ska gå i skolan till hösten där jag bor, där hon har sina bästa vänner och där vi varit på besök och det var hur bra som helst. Tänkte mamman köra över hela stan för att lämna henne på skolan de dagar hon ska ha lillfröken? eller kommer hon mer och mer avsäga sig sin umgängesrätt? Kanske till och med blir så att hon bryter av och väljer att ha henne nån gång då och då bara på helgerna? Många frågor men inga svar. Att prata med mamman känns ganska uteslutet då inget hon säger är att lita på. 

det hela ger mig lite nytt bränsle i frågan om jag ska ansöka om ensam vårdnad eller inte. Som det känns nu är det mest bara jag som värnar om våran dotters välbefinnande. Och därför kanske det är naturligt att jag även har ensamrätt när det gäller vårdnadsfrågan. Men att för den sakens skull låta mamman behålla sin umgängesrätt. Det blir lite enklare att skriva på diverse papper och beslut om man slipper jaga efter mamman varje gång något ska skrivas på. Det som gör att det tar emot är att jag vet inte alls om det är en jobbig och kostsam process att ansöka om detta. För om mamman motsätter sig detta ska väl det hela avgöras i domstol och grejjer och då ska det anlitas advokater och annat löst folk och det känns ju inte direkt som en billig affär.

Ja som ni hör så rör sig många konstiga funderingar i mitt huvud just nu. I vissa frågor vet jag varken in eller ut. Vad tycker ni? Vad är rätt väg att gå? Borde jag ansöka om ensam vårdnad? och är det en segdragen och kostsam process?


Kram på er därute, njut av det fina vädret! Snart kommer våren och då spritter det i benen igen :-D

Då har klockan passerat tolv och idag är det onsdag, vilket innebär att nu var halva arbetsveckan avklarad. Känns så skönt att tiden liksom bara flyter på nu. Längtar ju såklart till helgen, dels för att det är 100% mys med min lilla sessa men även för att då är det dags för ännu en deltävling i melodifestivalen. Är ju så himla kul och fantastiskt mysigt att krypa upp i tv-soffan framför detta underbara program. Där man tillåts hylla och dissa låtar i parti och minut. Nu sitter jag visserligen bara med min lilla sessa och hon hyllar mest de flesta låtarna så man får ingen riktig respons så. Men faktiskt så sa hon en sak i lördags där vi var ganska överens. När de filmade från green room och gick för att prata med Thosten Flinck så säger hon:

- Pappa han där tycker jag ser läskig ut! och så sjunger han "ja då reser jag mig igen" jag tycker han är lite läskig.

Jag kunde ju inte annat än le inombords, jag sken faktiskt upp i ett leende utåt med och detta märkte hon ju givetvis och undrade vad det var. Men jag sa bara till henne att pappa tycker också han ser läskig ut, och du är så himla fin som säger detta så. För du är så himla klok! Då ler hon tillbaks och hoppar upp i min famn, kramar om mig och säger pappa jag älskar dig! Krävs inte mycket mer än så för att mina glädjetårar ska börja bubbla i tårkanalerna. Vi har det så jäkla bra ihop jag och min dotter, ni anar inte hur mycket jag älskar henne. 

En annan sak som hon också reagerade på i lördags var det fula språket, trodde jag aldrig att hon skulle reagera på men både när Sean Banan sjöng och när programledarna svor så var hon direkt där och hytte med fingret mot teven och menade på att man får inte säga såna fula ord. I nästa sekund vänder hon sig mot mig och säger att vad dom säger fula ord pappa! Då blev jag faktiskt lite stolt, det gav mig ett kvitto på att jag nog lyckas ganska bra med min uppfostran. Och att mitt sätt att uppfostra är bra. Jag är inte mycket för det här med att sätta regler och bli arg när de bryter mot dem. Jag är mer så att jag låter henne göra lite som hon vill men när hon är på väg att göra något som hon inte får göra så pratar jag bara med henne. Likaså om hon svär så skojar jag mest tillbaks att så får man ju inte säga. Och det verkar onekligen ha gett resultat och det gör mig så glad!

Igår var jag ju barnledig, vilket vanligtvis brukar vara ganska jobbiga kvällar där man finner sig själv lyssnade mot övervåningen för att höra om sessan vaknat. Och där man när man går förbi hennes rum för att pussa på henne innan man lägger sig bara finner en tom säng. Det ÄR jobbigt att vara utan henne, om än för en dag så saknar jag henne något enormt mycket hela tiden. 

Igår gjorde jag ett försök till att aktivera mig på annat sätt, för att om möjligt inte tänka så mycket på hur jag saknar henne. Så jag gjorde slag i saken och tackade ja till en dejt. Om man bortser från den blind date som jag fick gå på här för nån månad sedan så är det inte direkt så jag känner van vid dejtande precis. Blind daten jag hade sist var ju trevlig, en jättesöt tjej som var ganska lätt att prata med. Men hon saknade något, det fanns liksom ingen gnista där, hon fastnade dock för mig vilket ledde till lite jobbiga samtal men vi kom över det och har fortfarande sporadisk kontakt. Hon kanske hoppas på att jag ändrar mig vad vet jag. Eller det vet jag ju att hon gör för det har hon ju skrivit. 

Nåväl, dejten igår var iallafall med en tjej jag träffat innan, en gång för längesen. Då var hon liksom jag upptagna på varsitt håll men vi hade lätt för att prata med varandra och det kanske fanns något där. Fast då var det inget någon av oss tog någon notis om. Men så råkade jag springa in i henne för nån vecka sen och precis som jag var även hon singel nu. Vi bytte nummer innan hon var tvungen att springa vidare och har haft daglig kontakt sedan dess. Så igår hade vi bestämt oss för att ha en officiell första dejt. 

Det var trevlig, god mat och vi satt och pratade om ditten och datten och allt som hänt under åren. Hon är lättsam att prata med och lyhörd på det jag pratar om så egentligen borde allt vara frid och fröjd. Kemin stämde också lika bra och de finurliga blickarna fanns där med. Det borde med andra ord vara hur bra som helst. MEN ändå så är det något som saknas, jag låg igår kväll när jag kom hem och funderade över vad det kunde vara för allt fanns ju där. Och ju mer jag funderade desto mer gled jag in på saker som har hänt och vet nu vad felet är. Hon är ingen M... Ingen kommer någonsin att kunna mäta sig mot henne, hon har lämnat såna starka avtryck i min själ, hon är ju min själsfrände, och kommer så alltid att vara. Det kommer aldrig finnas någon som kan mäta upp sig mot henne. 

Och när jag låg där och funderade så kom tårarna, dels tårar av saknad, för jag saknar henne enormt mycket, men även tårar av ilska mot mig själv som lät det gå så långt så att jag drev henne ifrån mig. Jag grät mig till sömns igår kväll, jag vaknade med rödsprängda ögon och små vita ränder av torkade tårar på min kind. Jag kommer aldrig kunna älska igen, jag kommer aldrig ge upp hoppet om att en dag återförenas med min själsfrände. Hoppet är det sista som överger människan, det vet jag nu...

Ha en helt underbart fortsatt trevlig onsdag där ute!

Kramar

Inte för att det är nån vidare rutiner på det hela men jag får iallafall några dagar för mig själv då min lilla sessa e hos mamman. På sätt och vis är det skönt för lillflisan att få lite mera mammatid, men samtidigt så saknar jag ju skruttan när hon e borta, är ju för mysigt att ha henne runt omkring sig hela tiden :-)

Men vi får väl se om det blir några rutiner på det hela, känner jag mamman rätt så kommer hon säkerligen vilja ha henne lite mer enbart för att slippa betala underhåll. För det är sån hon är och alltid har varit, pengar och sig själv är lite allt hon kan tänka på. Men ju mer tid de får tillsammans kanske hon även till slut inser vad det innebär att vara förälder, och vad mycket barnen faktiskt betyder. 

Själv tänkte jag faktiskt ta tillfället i akt på min barnlediga kväll att gå på dejt. Slå den ni, trot eller ej men så ska det bli. Inte för att jag har nå särskilda förväntningar på det hela men det kan vara kul att för en gångs skull få umgås på ett lite mera vuxet sätt och få lov att vara sig själv lite grann. Få prata av sig lite, för är det något jag saknar så är det just någon jag bara kan prata med om saker som händer i den vuxna världen :-) jag är expert på allt vad barnkommunikation heter vid det här laget men nu får jag tillfälle att underhålla även min vuxenkommunikation. Något jag faktiskt inte gjort alls sedan i höstas då jag fick sån jäkla fin kontakt med M.

Men som nuläget är så känns det inte riktigt som att hon vill ha någon kontakt med mig alls. Vilket jag tycker är synd, för hon var en fantastisk människa och var otroligt lätt att prata med allt om. En sådan jag utan tvekan skulle kunna bli bästa vän med för resten av livet. En som man kan prata med om allt mellan himmel och jord, och glädjas med och lida med när situationer uppstår. Någon jag skulle ställt upp på i vått och torrt när som helst. Men vi får väl se, tiden läker alla sår och en vacker dag kanske vi får upp kontakten igen. Ingen vore faktiskt gladare än jag, och någonstans innerst inne så tror jag faktiskt att hon saknar det med, även om hon nog aldrig skulle erkänna det. Men hon är fantastisk, jag önskar henne verkligen all lycka och framgång som bara går att få, för finare hjärta har då JAG aldrig stött på under mitt snart fyrtioåriga liv, och det säger inte lite det.

Ha en underbar dag där ute nu!

Jahapp, knappt hinner man hämta andan innan det är dags igen att ta ställning i något som berör Melodifestivalen. Veckans åtta bidrag till 3:e chansen är numera släppta på svt's hemsida. Förra veckan så hade jag ju mina absoluta favorit i Pain of Salvations - Road salt, vilken även gick vidare till final. Skönt att det lyckades då det är en låt som faktiskt kräver att man tar in i sig själv för att verkligen upskatta. Folk har sagt att den är tråkig och trög, men de har nog inte förmågan att inse vilken fantastiskt stark låt det faktiskt är. Otroligt vacker om du frågar mig. Med sig till finalen fick de Velvet - The Queen som i sig är en ganska typisk och rolig melodifestivallåt.

Om jag tyckte förra veckan bjöd på ett ganska svagt startfält i tredje chansen så är det raka motsatsen denna veckan. Ett på papperet mycket svårtippat startfält med flera riktigt bra låtar. De bidrag som tävlar i denna veckans tredje chansen är :

Hallå där alla goa och glada människor där ute!

Ännu en måndag har mött dagens ljus och en ny vecka tar form. Sitter på jobbet och filosoferar om allt mellan himmel och jord jag. Ibland kan det vara skönt att ta dessa stunder för sig själv där man tänker igenom saker och ting som har här och som man gjort och bearbetar dem lite. Som för att underhålla dem liksom, så att de inte blir tickande bomber som en dag riskerar att brisera. Har redan haft en sådan detonation i livet och det kära vänner vill jag INTE uppleva igen. För den sakens skull kommer jag inte göra det heller, för jag är helt enkelt för förberedd på det nu. Allting dumt för alltid något gott med sig och så även detta. 

Jag tror faktiskt aldrig jag kännt mig tryggare i mig själv än vad jag gör nu. Det är med pondus och en stor portion sjävförtroende och självinsikt jag bemöter vardagen och tar mig an var dag som om det vore den sista. Energin jag lyckats bygga upp med hjälp av detta nyfunna självförtroende är helt enorm och jag gör så gott jag kan för att sprida den vidare med hjälp av små enkla saker som skänker glädje till andra. en enkel sak som ALLA borde göra är att möta dagen leendes, dvs le alltid mot den du möter, så små saker kan göra en hel dag för en annan och du själv kommer må hur bra som helst, tro mig jag vet, för jag är där. Sen vet ju alla att det krävs mindre muskler i arbete i ansiktet för att le än att se sur ut. Så upp med mungiporna och LE! 

Hur go och glad jag än må vara så dyker det upp saker och ting som faktiskt får mig väldigt illa berörd. Jag hörde nyss om att en 10-åring blivit knivhuggen i halsen utanför sin skola i Göteborg, men herregud 10 år! va i helskotta driver en annan människa att ge sig på och skada ett barn? Ett barn som är så skört, som inte kan försvara sig. Ett barn som har ett helt liv framför sig där hon tvingas leva i skräck efter det som hänt. Fy fan säger jag rent ut sagt! Ursäkta språket men att ge sig på barn och djur är ta mig tusan det fegaste och sjukaste man kan göra. Blir så jäkla arg! Grrrrr!

Nu ska jag släppa den där ilkskan, ville bara få skriva av mig då jag blev så jäklans upprörd när jag läste det. Hoppas de får tag i killen som gjorde det, jag hejar på polisen härifrån jobbet.

Vad mer kan tilläggas denna fantastiska vinterdag? Jo jag har haft en fantastisk mysig helg tillsammans med min älskade dotter och hennes kompis, granntjejen. Nästan så att jag fått känna på hur det är att ha två goa små ungar hemma, är väl egentligen bara kvällsrutinerna jag inte fick uppleva, annars åt de mat och alltihop hemma hos mig. Så mysigt så. En hel del kiknande skratt och busiga lekar har man fått leva sig in i, nerbrottad på golvet och kittlad till kramp. Men så glada tjejerna varit så gör jag det gärna om och om igen.

Ja och sen såklart helgens höjdpunkt, Melodifestivalen! Återigen fy tusan va jag diggar Loreén, helt jäkla magiskt, jag fick gåshud över hela kroppen när hon gjorde sitt uppträdande, scenshowen, rösten, allt var bara perfektion. Herregud vilken röst hon ligger inne med alltså, sådan galen power så man finner inga ord. Henne vill jag se så mycket mer av i Melodifestivalen, och ja, om inget megasuperspeciellt dyker upp i kommande tre deltävlingar så är det henne jag vill se representera i Baku i mitten av maj. Ah så otroligt jäkla bra!  Och med det sagt så hörde jag plötsligt denna slingan i skallen : digge digge digge ding ding ding, här glider kingen in...
Älskar den refrängen, den gör mig glad, uppåt, pigg, danssugen, sjungasugen. Supernice.

Haha, nåja ska la runda av här lite lätt kanske. Men det känns så skönt att bara få skriva av sig lite grann, nu ska jag hugga tag i lite jobb så eftermiddagen går snabbt, så jag kan få komma hem och mysa med gosehjärtat mitt! Sa jag att jag var glad? haha, tror det va, och vädret då? kan man bli annat än uppåt en sån här vacker dag? Åh, jag bara svamlar :-D 

Gårdagens, dagens och morgondagens kram går till M. Inte för att jag vet om du fortfarande följer mig men för att du bara är en av jordens vackraste människor, både på in- och utsidan. 

Ha en uuuuuunderbar dag där ute nu! I love you!

Gårdagens melodifestival kunde inte slutat bättre. Jag tror jag är kär i Loreén nu, herregud vilken tjej, och vilken power hon har i rösten när hon tar i. Jag älskade hennes bidrag förra året, och fan vet om jag inte älskar årets lika mycket. Studioversionen har inte riktigt sjunkit in ännu men WOW för hennes scenshow och scennärvaro. Det där kan bära hela vägen till Baku det, och kanske till och med så långt som en vinnare i Baku. I love it!

Min lilla sessa var lika glad hon, vi hade det så himla mysigt ihop härhemma. Blandade kramar med godisätande och en och annan spontan show från lilla sessan. Ibland får man såna här härliga kvitton på att man uppfostrar henne på ett bra sätt. För i gårdagens melodifestival var det inte bara Sean Banan som svor i sin sång, näe även programledarna svor lite här och där, och varje gång någon gjorde det, inklusive Sean så reagerade min lilla skatt direkt. "men hallå, man får inte säga fula ord, ajabajja!" sammtidigt som hon hytte lätt med fingret mot tv:n :-D hon är ju bara för go min älskling!

Idag står det rensning och storstädning av hennes rum på schemat, hon har redan börjat plocka däruppe och jag ska just till att hjälpa till :-)

ha en underbar söndag där ute nu!

ps. Kan erkänna, hur mysigt jag än hade med min lilla sessa igår så fanns även M i mina tankar, saknad, längtan och åtrå är 3 saker jag har svårt att komma ifrån när det gäller henne. Och som jag drömt om att få mysa tillsammans med henne framför melodifestivalen! You have no idea :-p

Jahapp, då så har man lyssnat igenom de förhandstittar på en minut som erbjuds på svt's hemsida. Ska skriva ner lite om mina tankar kring respektive bidrag innan jag sammanfattar det hela mot slutet.

Bidrag nummer 4 är Afro-Dites "The boy can dance" Dessa gamla tanter som nu väl har passerat 50 år fyllda. Och inte för att vara taskig men det märks i låten. På något sätt känns de som de fortfarande ligger kvar i sin ungdom. Hela låten luktar 70-talsdisco a la Saturday Night Fever. Men lite inslag av klassisk svensk schlager. Känns inte alls rätt i tiden, om ens någonsin. Det känns mossigt, tråkigt och som att vi hört det förr av just samma artister. 

Bidrag nummer 5 kommer nog splittra Sverige så det står härliga till. Dead By April framför sin "Mystery" och blandar tung growl med mer pojkbandsliknande sång. Jag som följt Dead By April genom åren och som kommit att älska många av deras låtar känner att jag gillar denna, men den ger mig inte samma wow-känsla som många av deras tidigare hits. Jag saknar den här melodiösa slingan som de brukar ha med i sina hits, den där som sätter sig direkt på hjärnan och som man bara inte kan slunna nynna till. Men som sagt, låten i sig är det inget fel på, kontrasterna mellan growl och finsång är tydlig och bryter av varandra på ett naturligt sätt. Detta är en låt du antingen gillar eller så hatar du den. Spännande i vilket fall som helst att se lite tyngre hårdrock jobba sig in i melodifestivalen.

Bidrag nummer 6 tja vad kan man säga om det, Marie Serneholt gör en Serneholtlåt helt enkelt. Glag tuggumipop som inte lämnar några större avtryck. Trots ett flertal genomlyssningar kan jag inte riktigt ta in den helt. Låten "Salt and Pepper" är en typisk radiolåt som skrålar på i bakgrunden utan att man tar riktig notis om den. Lite grann påminner den om hennes förra låt om ni minns den "Disconnect me, from your heartbeat lalala"
Men hon jobbar hårt på att slå sig in i mello-världen och skam den som ger sig. I helgens startfält har den ändå goda chanser att ta sig vidare till andra chansen.

Bidrag nummer 7, på förhand det mest sågade bidraget denna vecka. Thorsten Flinck och revolutionsorkestern gör "jag reser mig igen" Det låter som en blandning av en berusad Ulf Lundell och någon på den lokala karaeokebaren som även han är överförfriskad. Mörkt och raspigt och det märks att Thorsten haft ett ganska hårt liv. Han gör sig nog bäst på teaterscenen om du frågar mig. Känns som att hela låten ligger i otakt med. Kan visserligen ha att göra med att den är tagen från repet men ändå. Näe du Thorsten, nån mellostjärna blir du nog aldrig.

Ja så var vi då framme vid bidrag nummer 8 och det bidrag som iallafall JAG har stört förväntningar inför nämligen Loreen och låten "Euphoria". Efter förra årets kanonlåt "My heart is refusing me" så hoppades jag verkligen att hon skulle klara av att leverera i år med. Och vet ni vad? Hon gör det, denna veckans klart bästa bidrag. Det tuffa i det hela är att trots att hon fick lite kritik förra året för att vara den där lite mystiska på scenen så fortsätter hon i samma stil, hon ÄR helt enkelt Loreen och ingen som någon sagt åt henne att vara. Jag älskar det, så tuff brud den där. Låten i sig är en modern och riktigt bra låt. Den andas lite RnB blandat med lite upptemporytmer och några melodislingor som får håret på armarna att resa sig upp. Den är verkligen riktigt bra denna låten. Jag gillar Loreen, hon kör sin egna stil och har en helt sjukt bra sångröst. Dessutom visar hon i rep-klippet att hon är ju duktig på att dansa med. Så detta är helt klart MIN vinnare denna veckan. Hoppas nu bara resten av Sverige håller med så att vi inte hamnar i samma situation som förra året då tävlingens bästa låt försvann redan i delfinalen.

Så en sammanfattning är på sin plats. Skulle vilja säga att spridningen av musikgenres i denna första deltävling är total. Det finns nog något för alla, inte en låt är den andra lik. Så där har de verkligen lyckats. Men sen skulle jag nog vilja påstå att kvaliten på en del bidrag känns lite som att vi kastar in de här för den genren har vi inte än. Hur som helst, ingen wow-vecka, men heller ingen fullkomlig kalkonvecka. Veckans absoluta vinnare är Loreen utan att blinka. Hon kommer helt klart gå till final, måste göra det, annars har återigen svenskarna visat att de inte har nån koll på bra och gångbar musik. Efter henne kan det sluta lite hur som faktiskt. Men om jag ska lämna ett tips så skulle jag nog gissa det såhär.

1. Loreen
2. Dead By April

Oj vad ska man säga om detta, om Sean Banan inleder festivalen med ett rungande tempo med en refräng som är omöjlig att inte nynna med till så är de två följande bidragen raka motsatsen. Upp som en banan, ner som en pannkaka skulle jag säga. 

Direkt efter Sean Banan går den för mig helt okända tjejgruppen Abalone Dots upp på scenen med sin vispoppiga låt "på väg" och jag är ledsen men första gången jag lyssnade på den gäspade jag stort. Första intrycket är verkligen herregud vilken sömnig låt. Okej kan erkänna att jag lyssnade fler gånger och "visan" i sig kan väl ha lite charm i sig, något man lyssnar på när man bara vill ta det lugnt. Men att det skulle räcka till i melodifestivalen? Näe jag är ledsen, om inte resten av bidragen är fullkomligt odugliga så får ni bara spela upp eran visa en gång.

Efter detta sömniga bidrag höjs förväntningarna lite grann då The Moniker ska äntra scenen. Alla minns ju hans till en början udda låt från förra året som sedan satte sig som en bit söndertuggat tuggummi på hjärnan. En låt som utstrålade både energi och glädje. Man blev glad av den helt enkelt. Så klarar han av att leva upp till förra årets succe i år med sin "I want to be Chris Isaak.."? Svaret är nej, egentligen hade jag kunnat räkna ut det bara genom att titta på titel på låten. Skrev han denna i samma veva som "moves like Jagger" av Maroon 5 kom ut tro? 

Låten är tråkig tråkig och sen lite mera tråkig, av den minuten jag lyssnade på låten så lyfte det aldrig. Den gjorde mig inte glad, jag fick inga vibbar att digga med. Den kändes bara platt. Mycket möjligt att förväntningarna man hade innan spelar en viss roll. Men detta till trots, The Moniker kommer aldrig att ta sig till finalen i år.

Sitter förväntansfullt och väntar på att resten av bidragen ska släppas ut på förhandstitt. Är extra nyfiken på Loreen måste jag säga. Där kan vi prata om förväntningar. Håller fortfarande hennes "My heart is refusing me" som det allra bästa bidraget förra året. Får hoppas hon lever upp förväntningarna nu. 

Katjiiing!!

På svt's mellosidan kan man nu lyssna en minut på Sean Banans bidrag. Kan säga som såhär, min dotter kommer bli själaglad. Själv kommer jag nog få höra "digge digge digge ding ding ding, här glider kingen in" både en två och flera hundra gånger där hemma. Han kan det där med att fånga barnens gillande iaf. Lättfastnad refräng men verserna e ju bara för mkt. Dubbelmoral vad är det, barnen kommer älska låten, men vad är det för budskap i texterna? 

Men säger det igen "digge digge digge ding ding ding, här glider kingen in" sitter som en smäck 

Over and out :-D

Haha, ja men visst är det härligt att det äntligen blivit torsdag? Visserligen är jag glad åt alla dagarna man får uppleva men det skadar inte att hylla den dagen som är just nu. Har en härlig känsla av inre lugn och lycka inombords, möter alla jag stöter på med ett leende och kan inte låta bli att försöka sprida lite glädje i det annars så stressfyllda arbetsklimatet. Om hälften av de man möter ler tillbaks har man iallafall lyckats sprida bra mycket mera glädje än om man inte försökte alls. Logiskt tänkande eller hur? 

Tycker alla borde göra samma sak, istället för att bygga in sig i sin egna lilla bubbla så släpp ut det du har vettja, det gamla ordspråket "ett gott skratt förlänger livet" har nog inte fel. För man blir både piggare och mer alert av att gå och vara glad. Fortsätter jag såhär kanske jag lever till jag blir 100+ och det vore la nåt det :-D 

Vi har jordens skummaste väder här idag, ena sekunden vänder man sig om och tittar ut genom fönstret för att mötas av den stora ryska snökanonens furiosa bombardemang av snö, stora fina flingor som faller lätt och tätt, trots att termometern dragit sig ner mot -10. Det är knappt så man ser andra sidan vägen. Sen jobbar man en liten stund och vänder sig igen för att mötas av klarblå himmel och strålande sol. Allt inom loppet av bara några minuter. Och så där håller det på, ryssen bombar oss i intervaller och låter oss njuta av en strålande vacker vinterdag mellan attackerna. 

Jag tycker det är mysigt, sån här lätt och fluffig snö har jag inte alls något emot. Ungarna älskar det dessutom och då kan man ju definitivt inte klaga på det. dessutom lyser ju snön upp, och även om det blir ljusare dag för dag (till och med ljust när man åker till och från jobbet nu) så hjälper snön till att lysa upp landskapet än mer denna annars så mörka årstid. Jag känner mig lite full av bus just nu dessutom, har en brinnande längtan efter att bara kasta mig ner i snön och göra snöänglar. Tror jag ska göra detta när jag kommer hem idag. Om jag gör tre stycken så döper jag dem till mamma, pappa och morbror. På så vis har jag de tre änglarna jag vill ska se mig ute på gården hemma sen. 

Idag ska jag hämta min lilla sessa med, hon har sovit hos mamman i 2 dagar nu då jag haft tidiga möten i Borlänge ons-tors. Ska bli sååå jäklans underbar, som jag saknat henne. Igår kväll ringde hon upp mig, och med gråt i rösten sa hon hur mycket hon saknade mig, och hur mycket hon älskade mig. Jag blev alldeles tårögd, vilket jag tenderar att bli ganska lätt som ni säkert vet :-) men hon var så himla söt i telefonen och jag ville bara krama om henne där och då, länge! Men hon sa att hon längtade till morgondagen (läs idag) då jag skulle hämta henne hos dagmamman. Och jag längtar lika mycket jag! Min älskade lilla guldklimp!

Idag får det bli massor av mys med lilla sessan, ta igen allt man missat under två dagar nu :-D och till helgen blir det säkerligen lika mycket mys med. Hörde ryktas om nån rysskyla som skulle dra över landet och temperaturer ner mot en 20-25 minusgrader. Så det blir nog inomhusmys mest om det blir så. Men det är inte alls dumt det heller, krypa ihop tillsammans under en filt med en kopp god te eller lite varm choklad. Blir inte mycket mysigare än så :-) 

Igår när jag var själv passade jag även på att baka lite, i brist på annan kärlek i mitt liv så bakade jag kärleksmums, de vart fantastiskt goda måste jag säga, var ju tvungen att provsmaka lite. Annars är de tänkta som en överaskning till lillhjärtat mitt på lördag då vi ska mysa framför MELODIFESTIVALEN whohooo!! ÄNTLIGEN, som jag längtat efter detta :-)

Kraaam på er alla goingar där ute!